En samling til underholdning – og til bruk for dem som har lyst
I de svenske avisene er skipet “Sandefjord” notert en rekke ganger – fra og til havner i Sverige, i Frankrike, eller gjennom Øresund – som naturlig er når prosjektet er å finne ut hva disse avisene har skrevet om byen.
Skipet Sandefjord var hjemmehørende i Tønsberg …
Svenske aviser er gjennomgått for å se hva de har hatt å si om Sandefjord. Så langt er årgangene til og med 1865 sjekket.
Bohusläns Tidning[1],[2], 16 20 januar 1862
«Från Utlandet återtournerade bref:
… No. 1. Hansson, Efraim, Skomakare; Sandefjord …»
Post- och Inrikes Tidningar[3], 4 mars 1862
Storthingsvalget för Laurvig och Sandefjord skulle försiggå i Laurvig under loppet af Mars månad.
Aftonbladet[4], 15 mars 1862, Aftonbladet[5], 7 april 1862, Aftonbladet[6], 7 mai 1862, Aftonbladet[7], 3 juni 1862
Sandfjords Badeanstalt i Norge
aabnes i aar til almindelig Afbenyttelse den 1:ste Juni og lukkes den 31:ste August
Gigtsygdomme, chronisk Rheumatisme, Scrophler, chroniske Laddesygdomme, Lamhed, Spinalirritation, chroniske Hudsygdomme, Nervesmerter, Nervesvækkelse, Underlivstilfælde, navnlig Lever og Miltsvulster, Obstruction og Hæmorrhidallidelser, have fornemmelig med særdeles gode Resultater været behandlede ved denne Badeanstalt.
Badenes Priis variere fra 60 till 8 Skilling. To södskende kunne gaae sammen i Karbad, mod den for en Voxen bestemte Betaling, og en Voxen kan medtage sit Barn under 6 Aar gratis, og under 12 Aar mod halv Betaling.
Byen i Sandfjord er særdeles smukt beliggende ved Bunden af en Havbugt af samme Navn, har en yndig Omegn, Luften er af en vevderqvegende Reenhed og Friskhed, og Klimatet er mildt og behageligt.
Af de ved badeanstalten förte meteorologiske Iagttagelser hidsættes, vedkommende foorrige Aars Sommer.
| Middeltemperatur | Regnmængden per qvadr.Fod, indbefattet den om Natten faldne Regn.
Kl. 6 Morgen |
|||||
| Luftens | Søens | |||||
| Maaned | Kl. 6 Morgen | Kl. 2 Middag | Kl. 6 Aften | Kl. 12 Middag | Kl. 6 Aften | |
| Juni | 11,9 | 17,3 | 16 | 14,7 | 15,8 | 2 2/8 Pot *)
13 7/8 Pot 12 2/8 Pot |
| Juli | 12,1 | 15,7 | 15 | 15,5 | 16,2 | |
| August | 10,7 | 15 | 13,8 | 14,2 | 14,7 | |
| Vindene vare fra S. i 60 Dage, Ö. i 10 Dage, N. i 5 Dage, V. i 5 Dage og Stille i 12 Dage. | ||||||
Sandefjord staaer endvidere ved utmærkeet gode Veie og regelmæssig Dampskibsfart i Forbindelse med Indlandets vigtigste Stæder, saavelsom med Göteborg, Fredrikshavn, Kjøbenhavn og Kiel.
Anmeldelser adresseres til Undertegnede Badeanstaltens Bestyrer, der paa Forlangende meddeler nærmere Oplysninger, betinger Logis, m. m. Sandefjord 1862, E. Middelthun.
*) 1 Pot = 11 4/5 jumfrur.
Göteborgsposten[8], 26 mars 1862, Göteborgs Handels- & Sjöfartstidning[9], 26 mars 1862.
Lovise, Kapt. S. Aagesen, ankom Göteborg fra Sandefjord, S. L. & Co., 24 mars, i ballast.
Nya Daglig Allehanda[10], 11 april 1862
Sandefjord, Kapt. Bolt, lå 29 mars i Newcastle og lastet for Stockholm
Göteborgsposten[11], 12 april 1862
Echo, Kapt. H. Abelsted, ankom Göteborg fra Sandefjord 11 april, i ballast.
Nya Dagligt Allehanda[12], 17 april 1862, Aftonbladet[13], 19 april 1862, Fäderneslandet[14], 23 april 1862
Sandefjord, Kapt. Bolt, passerte Öresund 12 april underveis fra Newcastle til Stockholm med kull.
Aftonbladet[15], 26 april 1862
Sandefjord, Kapt. Bolt ankom Sandhamn fra Newcastle med kull
Aftonbladet[16], 1 mai 1862, Post- och Inrikes Tidningar[17], 1 mai 1862, Nya Dagligt Allehanda[18], 1 mai 1862, Fäderneslandet[19], 3 mai 1862
Sandefjord, Kapt. Bolt, ankom Stockholm 30 april fra Newcastle med stenkull.
Göteborgsposten[20], 6 mai 1862
Hamburg, Kapt. A. Gundersen, ankom Göteborg 5 mai fra Sandefjord, Tönsberg, W., i ballast.
Aftonbladet[21], 7 mai 1862
IMPORTLISTA
Med Sandefjord, skepp. Bolt från Newcastle: A. Bonman [?] & K. 27 keel Stenkol. …
Aftonbladet[22], 9 mai 1862, Nya Dagligt Allehanda[23], 9 mai 1862, Post- och Inrikes Tidningar[24], 9 mai 1862, Stockholms Dagblad[25], 10 mai 1862, Fäderneslandet[26], 14 mai 1862
Sandefjord, Kapt. Bolt, ble anmeldt til lasting 3 mai [muligvis av jern i Norrland]
Arken ankom Wick fra Sandefjord 27 april
Post- och Inrikes Tidningar, 17 mai 1862, Stockholms Dagblad[27], 19 mai 1862
Sandefjord, Kapt. Bolt, ble utklarert 16 mai for en reise via Norrland til Bordeaux med jern og ballast, eventuelt via Sundsvall med jern og planker.
Aftonbladet[28], 21 mai 1862, Fäderneslandet[29], 24 mai 1862
Familien, Kapt. Andersen, ankom Wick fra Sandefjord 9 mai.
Aftonbladet[30], 26 mai 1862, Nya Dagligt Allehanda[31], 26 mai 1862
Hilda, Kapt. Pedersen, passerte Öresund 19 mai, underveis fra Sandefjord til Hernösand, i ballast
Columbus, Kapt. Schröder, passerte Öresund 20 mai, underveis fra Sandefjord til Söderhamn, i ballast.
Nya Dagligt Allehanda[32], 27 mai 1862, Fäderneslandet[33], 31 mai 1862, Stockholms Dagblad[34], 2 juni 1862
Grevinde W.-Jarlsberg, Kapt. Norrström, passerte Öresund 21 mai underveis fra Sandefjord til Söderhamn, i ballast.
Fäderneslandet[35], 28 mai 1862
Hilda, Kapt. Pedersen, passerte Öresund 19 mai underveis fra Sandefjord til Hernösand, i ballast.
Stockholms Dagblad[36], 28 mai 1862
Columbus, Kapt. Schröder, passerte Öresund 20 mai underveis fra Sandefjord til Söderhamn, i ballast.
Aftonbladet[37], 30 mai 1862, Fäderneslandet[38], 4 juni 1862
Familiens Haab, Kapt. Kruge, passerte Öresund 24 mai underveis fra Sandefjord til Rathan, i ballast.
Fäderneslandet[39], 31 mai 1862
Haabets Anker, Kapt. Jacobsen, passerte Öresund 22 mai, underveis fra Sandefjord til Hernösand, i ballast.
Fäderneslandet[40], 4 juni 1862
S:t Olaf, Kapt. Zachariassen, passerte Öresund 26 mai, underveis fra Sandefjord til Skellefteå, i ballast.
Härnösandsposten[41], 5 juni 1862
Elida, Kapt. Pedersen, ble innklarert til Härnösand fra Sandefjord, i ballast
Haabets Anker, Kapt. Jacobsen, ble innklarert til Härnösand fra Sandefjord, i ballast
Helsingen[42], 6 juni 1862
Columbus, Kapt. Schrøder, ble innklarert til Söderhamn fra Sandefjord, i ballast
Grevinden Karen Wedel-Jarlsberg, Kapt. Nordström, ble innklarert til Söderhamn fra Sandefjord, i ballast
Aftonbladet[43], 16 juni 1862, Stockholms Dagblad[44], 19 juni 1862
Norma, Kapt. Steen, passerte Öresund 10 juni, underveis fra Sandefjord til Skellefteå, i ballast. Eller med kull.
Sundsvallsposten[45], 19 juni 1862
Annette, Kapt. O. Andersen, ble innklarert til Sundsvall fra Sandefjord 30 mai, i ballast
America, Kapt. A. Hwistendahl, ble innklarert til Sundsvall fra Sandefjord 5 juni, i ballast
Härnösandsposten[46], 19 juni 1862
Natten, Kapt. Abelson, ble innklarert fra Sandefjord, i ballast.
Umebladet[47], 21 juni 1862
Familiens Haab, Kapt. Kruge, ankom Rathan fra Sandefjord 5 juni, i ballast.
Norrländska Korrespondenten[48], 21 juni 1862
Annette, Kapt. O. Andersen, ble innklarert til Sundsvall fra Sandefjord 31 mai, i ballast.
America, Kapt. A. Hwistendahl, ble innklarert til Sundsvall fra Sandefjord 4 juni, i ballast.
Nya Dagligt Allehanda[49], 26 juni 1862
Oscar, Kapt. Aagesen, passerte Öresund 21 juni, underveis fra Sandefjord til Piteå, i ballast
Aftonbladet[50], 27 juni 1862, Blekingeposten[51], 4 juli 1862, Karlshamns Allehanda[52], 7 juli 1862, Korrespondenten[53], 8 juli 1862
– På norska kusten i trakten af Sandefjord har man den 12 dennes funnit ett tremastad kantraadt fartyg, utrustadt till torsfiske på ref i Nordsjön. Masterna voro afbrutna och alle inventarier ofvan däck bortspolade. I skansen fann man liket af en karl och en gosse. Måhända ar detta det fartyg, från hvilket en norsk lotsbåt nyligen med stor fara räddade svenska fiskaren Anders Johansson från Åstol vid Marstrand.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[54], 27 juni 1862, Post- och Inrikes Tidningar[55], 27 juni 1862, Fäderneslandet[56], 2 juli 1862, Snällposten[57], 3 juli 1862, Borås Tidning[58], 10 juli 1862
(I Post- och Inrikes Tidningars og Fäderneslandets versjoner fortelles det at saken er hentet fra ”Sandefjords Tidende”)
– Bergadt fartyg. Från Sandefjord i Norge skrifves: Thorsdagen den 12 dennes tidigt på morgonen påträffades sydvest om Lindholmen, vid inloppet til Medfjorden, ett kandtradt fartyg med kölen i vädret, hvilket inbogserades till Fruvig i vestra Sandeherredsö.
Fartyget blef om aftonen bragt på rätt köl och befanns då vara ett tre-mastadt svenskt däcksfartyg, utrustadt till torskfiske på refvet i Nordsjön, och hade sannolikt genom en brottsjö fått masterna bräckta samt kantrat, hvarvid alla inventarier ofvan däck flutit bort. Ett stycke af stormasten fanns qvar, meen intet af seglen och litet af fiskredskaperna kunde upptäckas.
Sedan fartyget den 15 pumpats läns, påträffades i detsamma liken af en fullvext mansperson och en gosse, båda fullt påklädda, men ingen upplysning vanns om deras hemort. Det öfriga manskapet, som i almänhet på sådana fartyg utgör 7 à 12 till antalet, har förmodligen funnit sin graf i vågorna.
Vid hållen syneförrättning har fyndet värderats till c:a 100 spd., hvilket dock torde vara åtskilliga procent under det vrkliga värdet, enär skrofvet skall hafva lida föa eller ingen väsendligt skada.
De ombord funna tvenne liken begrofvos här d. 15.
[I kirkeboken[59] for Sandar kan man lese at 15 juni 1862 ble begravet ”Tvende Lig, 1 gammel Mand og en Dreng, fundet i en kulkastet Baad paa Söen” De ble ”antaget at være fra Sverig” og ”begge sandsynligvis druknet”.
Senere har saken blitt fulgt opp, som beskrevet i et notat:
”Efter [?] oplysning fra vedkommende svenske Præst Carl Olson, Kapell Prædikant i Marstrand & Klæderholmen [?] af 4/9 62 er de fundne og her forjordete [?] Lig:
Fiskeren Maarten Olaus Anderssøn, fød 24 Marts 1831 og
Drengen Lars Olausson, født 10 November 1853, Søn af Skipperen Olaus Larsen paa Aastol, Sville som omkomme den 4de Juni d. A. ved Fiskerbaaden ”Bruden”s Forlis, ved hvilket dens hele Besætning, 7 Mandspersoner, omkom”
Aftonbladet[60], 28 juni 1862, Fäderneslandet[61], 2 juli 1862
Oscar, Kapt. Aagensen, passerte Öresund 21 juni, underveis fra Sandefjord til Piteå, i ballast.
Fäderneslandet[62], 5 juli 1862
Sandefjord, Kapt. Bolt, passerte Öresund underveis fra Ljusne til Bordeaux med tømmer
Fäderneslandet[63], 9 juli 1862
Trio, Kapt. Fredrichsen, passerte Öresund 1 juli, underveis fra Sandefjord til Skellefteå, i ballast
Göteborgsposten[64], 11 juli 1862, Ystads Tidning[65], 18 juli 1862
En sångarfest firades den 29 sistl. juni i Sandefjord i Norge. Sångföreningarne i Laurvig och Tönsberg voro til densamma inbjudna. Högtidligheten var gynnad af det herrligaste väder och under hela tiden rådde den angenämaste stämning.
Aftonbladet[66], 11 juli 1862
Norge.
Borgmästaren i Bergen, C. B. Conradi har aflidit vid Sanefjords bad. Han hade länge vid stortinget representerat Bergen.
Aftonbladet[67], 14 juli 1862, Fäderneslandet[68], 16 juli 1862, Stockholms Dagblad[69], 17 juli 1862
2:de Brödre, Kapt. Klaveness, passerte Öresund 7 juli, underveis fra Sandefjord til Råneå, i ballast
Aftonbladet[70], 15 juli 1862, Fäderneslandet[71], 16 juli 1862
Laura, Kapt. Petersen, passerte Öresund 9 juli, underveis fra Sandefjord til Råneå, i ballast
Nya Dagligt Allehanda[72], 18 juli 1862, Aftonbladet[73], 18 juli 1862
Prinds Adalbert, Kapt. Poulsen, passerte Öresund 12 juli, underveis fra Sandefjord til Nederkalix, i ballast
Post- och Inrikes Tidningar[74], 28 juli 1862
Statsrådet Riddervold har erhållit tjenstledighet från medlet af Juli till slutet af Augusti månad, under hvilken tid statsrådet Stang förestår chefskapet för kyrkodepartement. Statsrådet Riddervold kommer att afresa till Sandefjord för at begagna baden derstädes.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[75], 5 august 1862, Sköfde Tidning[76], 9 august 1862
– Från Strömstad skrifves d. 4 Aug. af redaktionens korrespondent: Den 24 sistlidne Juli ankom hit med en norsk ångbåt ett antal af c:a 40 badgäster från Sandefjords badinrättning i Norge.
Detta sällskap, som på förhand beställt middag å härvarande spisqvarter, emottogs vid bryggan af härvarande badgäster och inbjöds af dem att i Oscars-parken å torget intaga kaffe. Från bryggan promenerades efter medhafd norsk musik till parken, der sällskapet emottogs af härvarande badmusik.
Efter en stunds konversation emellan de båda badgästpartierna åtskiljdes man för intagande af middagsmåltid.
– Klockan 4 e. m., då en större samling badgäster infann sig i parken, intogs först kaffe, hvarefter genom ett tal, hållet af professor Ribbing, och hvari omnämndes, att utom de svenska badgästerna äfven en hel del aktningsvärde och ärade norska badgäster (de finska blefvo glömda) befunno sig härstädes, badgästerna från Sandefjord helsades välkomne, hvilken välkomstönskan besvarades i några hjertliga ord af pastor Stabel från Sandefjord.
Efter några timmars samspråk, ackompagneradt af båda musikkårerna och några sångqvartetter, sade häradshöfding Carlén å egna och de öfriges vägnar de resande ett hjertligt farväl, och sedan pastor Stabel å sitt sällskaps vägnar lika hjertligt tackat, tågade man under musik till bryggan, der fremlingarne embarkerade och afreste under nyss förut uppkommen stark blåst från ves-sydvest, som möjligen gjorde hemresan mindre angenäm.
[artikkelen fortsetter med opplysninger om Strömstad-badets underholdning etc.]
Göteborgsposten[77], 5 august 1862, Aftonbladet[78], 5 august 1862, Nytt Dagligt Allehanda[79], 6 august 1862, Warbergs Tidning[80], 8 august 1862, Stockholms Dagblad[81], 8 august 1862, Linköpings Tidning[82], 9 august 1862, Hvad Nytt?[83], 12 august 1862, Tidning för Wenersborgs Stad och Län[84], 14 august 1862
[artiklene i disse avisene er litt ulike i størrelse, men har omtrent samme informasjon]
Norskt besök. Från Sandefjord i Norge skrifves, att åtskilliga af dervarande badgäster samt af stadens invånare d. 24 sistl. Juli företagit en liten ”Udenlandsreise”, neml. En lusttur till Strömsad med ångfartyget Björn Farmand.
”Man blef särdeles vänligt och förekommande mottagen i Strömstad, såväl af stadens invånare som af badgästerna.
Ankomsten skedde kl. 11 f. m., och sedan man vandrat litet omkring samt besett badinrättningen, staden och omgifningarne, intogs middag vid table d’hôte kl. 3.
På föranstaltande af Stromstad badgäster serverades derefter i det fria kaffe, lemonad och punsch. Herunder utbringades flera skålar och höllos åtskilliga tal.
Utom det, att man i dessa tal å ena sidan tackade för besöket och å andra för det gästvänliga emottagande, berördes äfven förhållandet mellan de tvenne brödrarikena, i det man ömsesidigt uttalade försäkrinar om, at massan och kärnan af folket på begge sidor om fjellryggen hyser vänliga känslor för hvarandra och för unionen.
Slutligen uttalades äfven önskan om ”en lettere og hyppigere Samfærsel” mellan de tvenne folkenmhvarigjenom man skulle kommatt förstå hvarandra”.
– Kl. mellan 5 och 6 skedde afresan.
Aftonbladet[85], 11 august 1862
– Rörande den förut omtalta lustresan af en del Sandefjords badgäster til Strömstad berättar en korrespondent till norska Morgenbladet:
”För den inställda utflykten till Larvik har den svenska gästfriheten gifvit oss ersättning, då vi företogo en färd till Strömstad. Här, liksom förr vid dylika tilfällen, fick man full anledning att lära känna svneskarne såsom förträffliga värdar, hvilka förstå att ordna allt på bästa sätt.
Ångbåten afgick från Sandefjord på morgonen och ankom till Strömstad efter omkring 4 timmars färd.
För det första blef man mottagen med musik och en kraftig salut, till svar hvarå vi, som icke just hade Armstrongs svårase kaliber, puffade så godt vi förmådde.
På bryggan mottogos vi af festkomitén, hvilken inbjöd oss at bese stadens inrättningar och omgifningar.
Vi intogo middag i badgäsernas gemensamma matsal och blefvo derefter inbjudna på kaffe och punsch i parken eller den s. k. ”kalfhagen”. Her gick det mycket gladt och trefligt till. Damerna særjde för kannan och herrarne för bålen, och musik, sånger och tal omvexlade.
”Hell dig, du höga Nord” sjöngs så förträffligt att hr Arpi (Upsala studentsångs anförare) säkert skulle ha hört den med glädje om han varit tilstädes. Man såg äfven ett par hvita mössor i den lilla sångarskaran.
Jag skall ej försöka anföra de hållna talen: man gör sälland talarne någon tjenst med att i ett kort sammandrag meddela deras tal. Det blir alltid svårt att återgifva ögonblickets infall och stämningar i trogen och värdig form.
Det är väl öfverflödigt att säga att de alla röjde ett gästvänligt och broderligt sinnelag. En sak bjuder mig – rent ut sagdt – fåfängan att omtala.
Den som förde ordet å vår sida gjorde mycken lycka hos damerna. När han, efter att ha framfört helsningen från sina kolleger i Sandefjord, hvilka måst stanna hemma – från norska folket, från våra unga män, frågade om det väl vore möjligt annat än att en sådan helsning måste vara hjertlig menad: ”Vi ha ju Sveriges ädla qvinnor midtför oss”, brast bifallet ut i det lifligaste jubel; och när talet var slut, blef den vänlige gubben formligen omringad af unga skönheter, som alla täflade om at få klinga med honom, så at det ikke må förtänkas honom att han ett ögonlblick glömde både doktor och diet.
Han började sitt tal med at ”ett godt ord plär vanligen finna et godt ställe”. Det besannades här”.
Aftonbladet[86], 26 august 1862, Fäderneslandet[87], 27 august 1862
Sundenes Minde, Kapt. Bolt, passerte Öresund 20 august, underveis fra Sandefjord til Haparanda, i ballast
Göteborgsposten[88], 1 september 1862, Krisianstadsbladet[89], 13 september 1862
Brödrasinne hos brödrafolk. Den 4 sistl. Juni under svår vestlig storm kantrade däckade fiskbåten «Bruden» (Hemmahörande i Åstol, ½ mil från Marstrand) 5 mil söder om Christiansand i Norge, hvarvid såväl skepparen Olaus Larsson som hans i pligten liggande 8-årige son Bengt Larson och 4 man af besättningen omkommo.
De omkomne efterlemnade i ytteresta armo enkor och oförsörjda barn. Deras enda förhoppning stod nu till bättre lottade menniskor hjelp samt möjligheten att kunna återfå dem förlorade båten.
Denne hade af en norsk skeppare vid namn Henrik Johnsen och handl. Joh. Hauge blifvit bergad och införd til Sandefjord, hvarest den, sedan sjörätten afgfvit det utlåtande at båtens tillstånd var sådant, att den genom eett längre qvarliggande skulle angripas af röta och sålunda förminskas i värde, blef försold å offentlig auktion och inbringade netto 62 specier. Bland badgästerna i Marstrand börjades genast en subskription till de fattiga familjerna, hvilken subskription sedermera fortsatts och nu uppgår till en ganska vacker summa.
Såsnart det blifvit bekant, att båten blifvit bergad, underrättade til förvaltaren i Marstrand, friherre Uggla, vederbörande myndighet i Sandefjord om de efterlevandes sorgliga belägenhet, hvilket hade den lyckliga åföljd, att båtens bergare afstodo frå den dem lagligen tilkommande bergarelönen, oaktad ingen af dem befinner sig några särdeles god omständigheter, och bergninen, företagen under högst ogynnsam väderlek, var förenad med mycket besvär. Derjemte lemnade Johnsen utan betalning linet il svepning åt Olaus Larsson och sonen, hvilka både funnos i båten. Sjöråatten efterskänkte dessutom sitt arvode för besigtnigsprotokollet och äfvenledes efterskänktes kostnaden för tryckning och spridning af kungörelserna om auktionen, liksom ock byfoged Ottesen afstod sin auktionsprovision.
Nettobeloppet af försäljningen kommer sålunda de efterlemnade til godo. Men ej nog med, att den fattige Henrik Johnsen afstod från sin bergarelön, hans hustru Andrea tillskref den drunknade Olaus Larssons enka nedanståande bref, hvilket, i förenig med det vackra i hela handlingssättet förtjenar att komma til allmänhetens kännedom.
Brefvet har följande lydelse:
Sandefjord d. 15 Aug. 1862
Til Enken efter Olaus Larsen!
Endskjönt ukjendt af Dem, af Sorg dybt nedböjede Enke, og da en indre Stemme driver mig dertil, vil jeg sende Dem disse Linier. Jeg er Skipper Henrik Johnsens hustru, og jeg vilde önske at disse mine Linier måtte være Dem en liden Tröst i Deres tunge Sorg.
Men jeg er ej istand til at tröste Dem Ulykkelige. Trösen må udgå fra en bedre Kilde; fra den som sårer og læger, fra Den som sammenföier og sönderbryder de ömmeste og helligste Bånd.
Men forsag ikke i at see op til Ham, sm er Troens Begynder og Fuldende og Deres Håb skal ikke blive beskjemmet. Den gode Gud han mener det så godt med os, han er Enkers Tröst og de Faderlöses Fader; han forlader ikke dem som vender sig til Ham i Bön og Tro.
Jeg vil nu tale lit om Deres hensovede lille Sön, da jeg selv var tilstæde da han blev optagen af Vandet, og De skal höre Sandheden fra mine Læber; jeg har selv en Dreng på hans alder, og jeg kan tænke mig, at det vilde være mig en Tröst, om han skulde döie samme Skjæbne at få vide om hans sidste Ceremoni her i Versen.
Torsdag fandt de den ulykkelige Båd og Fredagmorgen fik de den på ret Kjöl; og det var tungt at höre de om en tid så en död Mand og en liden Dreng. Ja! jeg glemmer det aldrig. Jeg blev med min Mand ud til Båden; og der så jeg den lille forklarede Engel i Dödens Sövn. O! han var smuk i Döden, som han vist havde været i Livet; han låe der som en forklaret Guds Engel med et smiil på sine Læber og jeg fölte en Kærlighed til ham som til en Sön. Den Anden saae jeg også; han låe med Dödens Alvor på sin Pande; han var også blid i Dödens siste Sövn.
Söndagen stådedes de til sin sidste Hvile. Vi nedlagde dem i reent Linne dog min Datter bandt Krandse som vi lagde på deres Bryst. Kisterne var så fulde af Blomsterkrandse, at der var næsen ikke en Plet at seee på dem og Frelserens Kors havde i hver sin Krands på Kisten, og 6 små Drenge hvoraf min Sön var den ene, fulgte deres Sön til Jorden. Der havde hver en Blomsterkrands på Armen sm de lagde på Gravene da de vare hjemt; og en meget stor Forsamling fulgte med, og vores gamle Prost gjorde Tale ved Graven, og tro mig, der var mangt et Öie vådt den Dag; det var en af de höitideligste Begravelser der har fundet Sted på længe.
Gud give at disse mine Linier måtte skänke Dem en liden Tröst; at De er forvisset om de hviler i Fred.
Graven blev torvsat Dagen efter Begravelsen, og vi vil undertiden pynte den med en Blomsterkrands.
Og til Slutning har jeg ingen andet Sted at henvise Dem, end til ham, som er mægtig i de Svage; at han vil skjänke Dem Tröst i Sorgens og Prövelsens Tid; thi tro mig: de som have overstridt have bedre end vi; thi hvad er Livet uden Kamp og Strid og onde Dage; og om Glædens Öieblikke smile, kommer Sorgens mörke Nat og tilhyller Alt for os i denne Verden.
Deres kjære Sön blev tidlig udreven fra denne farefulde Verden; men er det ikke godt at vide ham i sin Frelsers Skjöd som har kjöbt ham med sit Blod og udrevet ham fra alle Farer i denne Verden?
Nu seer jeg Eders Tåre flyde, men Gud som gave Tårer til Lettelse i Sorgen, han kan også vide at aftöre dem.
Det som skulde tilfalde min Mand i Finderlön har han givet til de efterladte Enker; ligeledes det linned de blev nedlagt i.
Gud give Dem nu tröst og Styrke at bære det tunge Savn. Tiden udsletter Alt, men ikke Erindringen; den fölger os til Graven, vinker os til Fred hisset, og Gud være med Eder Alle, som sidder igjen i Sorgen.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[90], 3 september 1862
– Marstrand den 31 Aug. 1862. (Fr. red:ns Korrespondent). I sammanhang med underrättelsen om Åstol-fiskrarnes skeppsbrott under Norge i Juni månad d. å. yttrades den förmodan, att fiskskutan blifvit inbergad till någon norsk hamn, och den förhoppning att norrmännen måtte handla enligt den kristlige barmhertighetsläran uti Mathei 7: 12.
– Detta hopp har på det vackraste sätt förverkligast. Framför oss ligga tvenne bref. Det ena från byfogden i Sandefjord Ottesen, med tillkännagifvande att den der inbergade fiskskutan blifvit (anligt arfvingarnas önskan), såld å offentlig auktion; att bergarne af skutan, skeppskaptenen H. Johnsen och handelsmannen J. Hauge, efterskänkt sin rätt til förmån för de drunknade fiskarnes samtliga enkor. Vidare har ”Söretten” icke tagit någon betalning för sin förrättning. Kostnaden för tryckning och en del utgifter för kungörelser, samt byfogdens auktionsprovision äro efterskänkta. -Detta kan i sanning kallas att handla broderligt.
Af det andra brefvet från skepparen H. Johnsons hustru till enkan efter drunknade skepparen Olaus Larsson, följer här en afskrift, på det red:n – om den finner sådant lämpligt – må kunna meddela något af dess rörande kristliga innehåll. – Härtill kommer lotsen Salve Tollesens modiga och oegenyttiga beteende vid räddningen af And. Hansson, hvarom förut nämnts i Handelstidningen.
Ett sådant tänke- och handlingssätt förtjenar det tacksammaste erkännande från svenska sidan, jemte en uppmaning till våre egna kustbor att följa sådana exempel i liknande fall: – Allt hva dessa Norska bröder gjort Eder, det gören J ock dem! – –
Då red:n ej finner skäl at stympa det hjertliga brefvet, meddela vi detsamma här i dess helhet:
Sandefjord den 15 Aug. 1862
Til Enken efter Olaves Larsen!
Enskönt ukjendt af Dem, af Sorg dypt nedböjede Enke, og da en indre Stemme driver mig dertil, vil jeg sende Dem disse Linier.
Jeg er Skipper Hendrick Johnsens kone, og jeg vilde önske att disse mine Linier maatte være Dem en liden Tröst i Deres tung Sorg, men jeg er ei i stand til at Tröste Dem Ulykkelige: Trösten maa udgaae fra en bedre Kilde; fra den som saarer og læger, fra den som sammenfoeier og sönderbryder De ommeste og helligste Baand, men forsag ikke se op til Ham som er Troens Begynder og Fuldender og Deres Haab skal ikke blive beskjemmet.
Den gode Gud ha mener det saa godt med Os, han er Enkers Tröst og de Faderlöses Fader – han förlader ikke Dem som vender sig til Ham i Bön og Troe.
Jeg vil nu tale lit om Deres hensövnede lille Sön, da jeg selv var tilstæde da han blev optagen af Vandet, og De skal höre sandheden fra mine Læber, jeg har selv en Dreng paa hans Alder, og jeg kan tænke mig, at det vilde være mig en Tröst, om han skulde döie samme Sjebne at faa vide om hanas sidste Seremoni her i Verden.
Torsdag fandt De den ulykkelige Baad og Fredagmorgen fik De den paa ret Kjöl, og det var tungt at höre De om en Tid saae en död Mand og en liden Dreng, jeg kan ei förtelle Dem vor sörgeligt det var.
Ja! jeg glemmer det aldrig. Jeg blev med min Mand ud til Baade nog der saae jeg den lille förklarede Engel i Dödens sövn, o han var smuk i Döden, som han vist havde været i Livet; han la eder som en förklaret Gudsengel med et smil paa sine Læber og jeg fölte en kjærlighed til ham som til en Sön.
Den anden saae jeg ogsaa, han laae med Dödens Alvor paa sin Panden; han var ogsaa blid i Dödens sidste Sövn
Söndagen stædes de til sin sidste Vile. Vi nedlagde dem i reent Linnet og min Datter bandt Kranse som vi lagde paa deres Bryst.
Kisterne vare saa fulde af Blomsterkranser at det var næsten ikke en Plet at see paa Dem, og Frelserens Kors havde De i hver sin Krans paa Kisten og 6 smaae Drenge hvorav min Søn var den ene, fulgte deres lille Sön til Jorden; De havde hver sin Blomsterkrans paa Ermet som de lagde paa Gravene då de var hjemt og en meget stor forsamling fulgte med, og vores gamle Prost gjorde Tale vid Graven, og troe mig, det var manget et Öie vaat den Dag; det var en af de hoeitideligste Begravelser her har fundet sted paa længe.
– Gud give at disse mine linier maatte sjænke Dem en liden Tröst at de er förvisset om de hviler i Fred. Graven ble torvsat Dagen efter Begravelsen og vi vil undertiden pynte Dem med en Blomsterkrans.
Og til slutning har jeg ingen Andet Sted at henvise dem, end til Ham, som er mægtig i de Svage, at han vil sjænke Dem Tröst i sorgens og Prövelsens Tid; thi troe mig: De som have overstridt have det bedre end vi: this hvad er Livet uden Kamp og Strid og onde Dage, og om Glædens Öieblikke smile, kommer Sorgens mörke Nat og tilhyler alt for Os i denne Verden.
Deres kjære Sön blev tidigt udreven fra denne farefulde Verden, men eer det ikke godt at vide ham i sin Frelsers Skjöd som har kjöbt ham med sit Blod og gudrevet ham fra alle Farer i denne Verden? Nu ser jeg jeg Eders Taarer flyde, men Gud som gav Taarer til leettelse i Sorgen, han kan ogsaa vide at aftörre Dem.
Det som skulde utfalde min Mand i Finderlön har han givet til de Evterladtes Enker, ligeledes det Liinnet De blev nedlagt i.
Gud give Dem nu Tröst og Styrke at bære det tunge Savn. Tiden udsletter Alt, men ikke Erindringen; den fölger Os til Graven, vinker Os til Fred Hisset, og Gud være med Eder Alle, som sidder igen i Sörgen. Andrea Johnsen.
P. S. Saa snart De har modtaget Dette vil det være mig kjært at se nogle Linier fra Dem.
Aftonbladet[91], 4 september 1862, Stockholms Dagblad[92], 4 september 1862 [uten brevet], Malmö Allehanda[93], 6 september 1862 [uten brevet], Korrespondenten[94], 9 september 1862 [uten brevet], Tidning för Wenersborgs Stad och Län[95], 11 september 1862 [med brev], Jemtlands Tidning[96], 17 september 1862 [med brev], Barometern[97], 17 september 1862 [uten brevet], Karlshamns Allehanda[98], 22 september 1862 [uten brev]
– Man läser i Göteborgs-Posten:
Den 4 sistl. Juni under svår vestlig storm kantrade däckade fiskbåten Bruden (hemmahörande i Åstol, ½ mil från Marstrand) 5 mil söder om Kristiansand i Norge, hvarvid såväl skepparen Olaus Larsson som hans i plikten liggande 8-årige son Bengt Larsson och 4 man af besättningen omkommo.
De omkomne efterlemnade i yttersta armod enkor och oförsörjade barn. Deras enda förhoppning stod nu till bättre lottade menniskors hjelp samt möjligheten at kunna återfå den förlorade båten.
Denne hade af en norsk skeppare vid namn Henrik Johnsen och handladen Joh. Hauge blifvit bergad och införd til Sandefjord, hvarest den, sedan sjörätten afgifvit det utlåtande att båtens tillstånd var sådant, att den genom ett längre qvarliggande skulle angripas af röta och sålunda förminskas i värde, blef försåld å offentlig auktion och inbringade netto 62 specier.
Bland badgästerna i Marstrand börjades genast en subskription till de fattiga familjerna, hvilken subskription sedermera fortsatts och u uppgår till en ganska vacker summa. Så snart det blifvid bekant att båen blifvit bergad, underrättade tullförvaltaren i Marstrand, friherre Uggla, vederbörande myndighet i Sandefjord om de efterlefvandes sorgliga belägenhet, hvilket hade den lyckliga påföljd, att båtens bergare afstodo från den dem lagligen tilkommande bergarelönen, oaktadt ingen af dem befinner sig i några särdeles goda omständigheter, och bergningen och bergningen, företagen under högst ogynnsam väderlek, var förenad med mycket besvär.
Derjemte lemnade Johnsen utan betalning linne til svepning åt Olaus Larsson och sonen, hvilka båda funnos i båten. Sjöräten efterskänkte dessutom sitt arvcode för besktningsprotokollet och äfvenledes efterskänktes kostnaden för tryckning och spridning af kungörelserna om auktionen, liksom ock Byfoged Ottesen afstod sin auktionsprovsion. Nettobeloppet af försäljningen kommer sålunda de efterlemnade till godo.
Men ej nog med att den fattige Henrik Johnsen afstod från sin bergarelön, hans hustru Andrea tillskref den drunknade Olaus Larssons enka nedanstående bref, hvilket, i förening med det vackra i hela handlingssättet, förtjenar att komma til allmänhetens kännedom.
Brefvet har följande lydelse:
Sandefjord den 15 Aug, 1862
Til Enken efter Olaus Larsen !
Endskjönt ukjendt af Dem, af Sorg dybt nedböjede Enke, og da en indre Stemme driver mig dertil, vil jeg sende Dem disse Linier.
Jeg er Skipper Hendrik Johnsens hustru, og jeg vilde önske at disse mine Linier måtte være Dem en liden Tröst i Deres tunge Sorg.
Men jeg er ej istand til at tröste Dem Ulukkelige. Trösten maa udgå fra en bedre Kilde; fra Den som sårer og læger, fra Den som sammenföier og sönderbryder de ömmeste og helligste Bånd.
Men forsag ikke i at see op til Ham, som er Troens Begynder og Fuldender og Deres Håb skal ikke blive beskjemmet. Den gode Gud han mener det så godt med os, han er Enkers Tröst og de Faderlöses Fader; han forlader ikke dem som vender sig til Ham i Bön og Tro.
Jeg vl nu tale lidt om Deres hensovede lille Sön, da jeg selv var tilstäde da han blev optage af Vandet, og De skal höre Sandheden fra mine Læber; jeg har selv en Dreng på hans Alder, og jeg kan tænke mig at det vilde være mig en Tröst, om han skulde döie samme Skjæbne at få vide om hans sidste Ceremoni her i Verden.
Torsdag fandt de den ulykkelige Båd og Fredagmorgen fik de den på ret Kjöl; og det var tungt at höre de om en tid så en död Mand og en liden Dreng; jeg kan ej fortælle Dem hvor sörgeligt det var. Ja! jeg glemmer det aldrig.
Jeg blef med min Mand ut til Båden; og der så jeg den lille forklarede Engel i Dödens Sövn. O! han var smuk i Döden, som han vist havde været i Live; han låe der som en forklaret Guds engel med et Smil på sine Læber og jeg fölte en Kærlighed til ham som til en Sön.
Den Anden såe jeg også, han låe med Dödens Alvor på sin Pande; han var også blid i Dödens siste Sövn.
Söndagen stædedes de til sin sidste Hvile. Vi nedlagde dem i reen Linnned og min Datter bandt Krandse som vi lagde på deres Bryst. Kisterne vare så fulde af Blomsterkrandse, at der var næsten ikke en Plet at see på dem og Frelserens Kors havde de i hver sin Krands på Kisten og 6 små Drenge hvoraf min Sön var den ene, fulgte deres Sön til Jorden.
De havde hver en Blomsterkrands på Armen som de lagde på Gravene da de vare hjemt; og en meget stor Forsamling fulgte med, og vores gamle Prost gjorde Tale ved Graven, og tro mig, der var magt et Öie vådt den Dag; det var en af de høitideligste begavelser her har fundet Sted på længe.
Gud give at dissse mine Linieer måtte skænke dem en liden Tröst; at De er forvisset om de hviler i Fred. Graven ble törvsat Dagen efter Begravelsen, og vi vil undertiden pynte den med en Blomsterkrands.
Og til slutning har jeg ingen andet Sted at henvise Dem, end til ham, som er mægtig i de Svage; at han vil skjænke Dem Tröst i Sorgens og Prövelsens Tid; thi tro mig; de som have overstridt have bedre end vi; thi hvad er Livet uden Kamp og Strid og onde Dage; og om Glædens Öieblikke smile, kommer Sorgens mörke Nat og tilhyller Alt for os i denne Verden.
Deres kjære Sön blev tidligt udreven fra denne farefulde Verden; men er det ikke godt at vide ham i sin Frelsers Skjöd som har kjöbt ham med sit Blod og udrevet ham fra alle Farer i denne Verden?
Nu seer jeg Eders Tåre flyde, men Gud som gave Tåre til Lettelse i Sorgen, han også vide at aftörke dem. Det som skulde tilfalde min Mand i Finderlö har han givet til de efterladte Enker; ligeledes det linned de blev nedlagt i.
Gud give Dem du Tröst og Styrke at bære det tunge Savn. Tiden udsletter Alt, men ikke Erindringen; den følger oss til Graven, vinker os til Fred hisset, og Gud være med Eder Alle, som sidder igjen i Sorgen.
Andrea Johnsen.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[99], 15 september 1862, Aftonbladet[100], 18 september 1862 [med noen innledende ord: ”Följande vidriga drag af preseterlig egennytta omtals af Göteborgs Handelstidning:”], Barometern[101], 24 september 1862 [med samme innledningsord]
– Presterlig egennytta. En å Klädesholmen boende, pålitlig person berättar i bref til red., att kapellpredikanten derstädes, C. M. Olsson, af de fattiga enkorna på Åstol efter de för en tid sedan omkomne fiskarena – hvilkas båt som bekant, inbergats til Sandefjord, der venne i båten påträffade lik begrofvos – utagit sina presträttigheter icke blott för enkornas egna personer, utan ock for de omkomne, oaktadt han vet sjelf intygat, att behöft anlita allmänna välgörenheten, och oaktadt han, som brefskrifvaren uttrycker sig, ”kunnat spegla sig i Norrmännens exempel”, hvilka efterskänkte bergarelön, begrafningskostnader m. m.
Post- och Inrikes Tidningar[102], 27 oktober 1862
Den 20 Oktober telegraferades från Christiania till kuststationerna, att barometern angaf annalkandet af en våldsam storm, hvarom sjöfarande genom anslag borde underrättas. Kort derefter vexte stormen och afbröt telegrafförbindelsen mellan följande orter, nemligen mellan Sandefjord och Brevik, mellan Bergen och Lerviken, mellan Tönsberg och Lerviken, mellan Tönsberg och Sandösund samt mellan Christiania och Dröbak.
Helsingborgsposten[103], 7 november 1862
Handel och Sjöfart.
Sjöfarts-underrättelser:
Engelska briggen ”George IV”, hwilken wi förut omtalat, har blifwit inbogserad till Sandefjord i högst bedrövligt tillstånd.
Aftonbladet[104], 11 november 1862, Öresundsposten[105], 12 november 1862, Stockholms Dagblad[106], 14 november 1862
Preciosa, Kapt. Almgren, ankom Sandefjord fra Sverige 26 oktober
Nya Dagligt Allehanda[107], 21 november 1862, Aftonbladet[108], 21 november 1862
På Gåsstens Redd i Öregrunds skärgård lågo följande fartyg d. 20 nov.:
”-”, Kapt. Melsom, ”-”
Göteborgsposten[109], 13 desember 1862, Aftonbladet[110], 15 desember 1862, Nya Dagligt Allehanda[111], 15 desember 1862 Norrköpings Tidningar[112], 17 desember 1862, Ystads Tidning[113], 19 desember 1862, Nya Landskrona Tidning[114], 20 desember 1862, Tidning för Wenersborgs Stad och Län[115], 222 desember 1862, Härnösandsposten[116], 24 desember 1862
Norska ångf. S:t Olaf, som förra hösten törnade på i närheten af Kristianssand och då sjönk samt blef liggande på hafsbottnen till i våras, då man lyckades att upptaga detsamma, har nu åter varit utsatt för en olycka.
Fartyget anträdde neml. i lördags på morgonen sin färd från Kristiania till Hambur, dervid det skulle anlöpa Langesund, Arendal och Kristianssand.
I närheten af Sandefjord törnade dock fartyget på en undervattensklippa och måste, för at ej sjunka, sattas på grund i Thallakshavn, belägen sydligast å den ö, som ligger utanför Sandefjord, der de 30 passagerarne landsattes.
Af dessa hade fyra stycken, 2 tyskar och 2 fransmän, lyckats att i går framkomma till Uddevalla i så god tid, att de derifrån kunde begifva sig hit med ångf. Marstrand.
Om ångfartygets öde er ennu intet kändt.
Aftonbladet[117], 29 desember 1862
Algier, Kapt. Boldt, passerte Öresund 23 desember underveis fra Härnösand til London, med tømmer.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[118], 29 desember
Elisabeth & Hannet, Kapt. D. Williamson, hjemmehørende i Newbury, kom 24 desember inn til Kånsø drevet av vinden, underveis fra Sandefjord til London i ballast.
Aftonbladet[119], 9 januar 1863
I anledning af berättelsen från Aftonbladets korrespondent i Köpenhamn, att danska konseljpresidenten Halls fru måst vid besök i Norge betala tull för ramen till sin mans porträtt, upplyser Morgonbladet att det sjelf för ett par år sedan berättat denna historia, med tillägg at fru Hall fått porträttet skadat tilbaka från tullen, men att öfveruppsyingingsmannen vid tullen i Sandefjord förnekat händelsen. Morgenbladet anser något missförstånd ligga till grund för historien, hvilken varit mycket spridd och uppgifven för sann af personer som vid den tiden vistades i Sandefjord.
Aftonbladet[120], 9 januar 1863
Postexpeditören Rosenkilde i Sandefjord har blifivt skild från tjensten för iråkad balans.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[121], 20 januar 1863
– Ångaren ”London” ankom den 11 dennes till Sandefjord med cirka 40 matroser, tillhörande besättningarne på de i Östersjön infrusna fartygen, efter at förut hafva i Grimstad och Arendal aflemnat de derstädes hemmahörande matroserne.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[122], 27 januar 1863
Hilma, Kapt. Andersson, ble innklarert til Göteborg fra Sandefjord 20 januar, i ballast.
Nya Dagligt Allehanda[123], 6 mars 1863
Sandefjord, Kapt. Bolt, ankom Gravesend 27 februar fra Hernösand.
Göteborgsposten[124], 17 mars 1863, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[125], 17 mars 1863
Haabets Anker, Kapt. C. Jacobsen, ankom Göteborg fra Sandefjord, 16 mars, i ballast
Den gode Moder, Kapt. J. Gabrielsen ankom Göteborg fra Sandefjord S. L. & Co. Med ballast og kull.
Göteborgsposten[126], 21 mars 1863
Helsingør,…
Skeppet Romerige, Tollefsen, fr. Sandefjord, på resa fr. Hernösand til Boulogne med trävaror, har under storm i Östersjön sprungit läck och skall reparera härstädes.
Aftonbladet[127], 21 mars 1863, Stockholms Dagblad[128], 26 mars 1863
– Barkskeppet Rommeriget, Kapt. Tolfsen, hemma i Sandefjord, från Hernösand, sednast från Finland til Boulogne med trälast, som den 15 Mars inkom til Helsingör, träffades i Östersjön af en svår störtsjö, som fyllde kajutan med vatten. Fartyget erhöll, utom andra skador, äfven slagsida och sprang läck ofvan vattnet.
Nya Dagligt Allehanda[129], 21 mars 1863,
Barkskeppet Rommeriget, Kapten Toldsen, hemma i Sandefjord, från Hernösand, senast från Löholm (Finland) till Boulogne med trälast inkom den 15 mars till Helsingör. Det hade i Östersjöen varit utsatt för en svår störtsjö, som bräckte kajutkapp, styr-ratt m. m. och fyllde kajutan med vatten; skeppet erhöll slagsida och en läcka öfver vattnet.
Göteborgsposten[130], 23 mars 1863, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[131], 23 mars 1863
Juni, Kapt. H. H. Moe, ankom Göteborg fra Sandefjord, L., 21/22 mars, i ballast
Karlshamns Allehanda[132], 26 mars 1863
Augusta, Kapt. Albert Grøn ankom Karlshamn fra Sandefjord 23 mars, i ballast.
Aftonbladet[133], 31 mars 1863, Nya Dagligt Allehanda[134], 31 mars 1863
Sandefjord, Kapt. Bolt, ble utklarert fra London 24 mars for en reise til Newcastle og Stockholm
Aftonbladet[135], 7 april 1863, Aftonbladet[136], 14 april 1863, Aftonbladet[137], 7 mai 1863, Aftonbladet[138] 7 juli 1863, Aftonbladet[139], 4 august 1863
Sandefjords Badeanstalt i Norge
aabnes i aar til almindelig Afbenyttelse den 1:ste Juni, og lukkes den 31:ste August.
Gigtsygdomme, chronisk Rheumatisme, Scrophler, chroniske Leddesygdomme, Lamhed, Sinalirritation, chroniske Hudsygdomme, Nerversmerter, Nervesvækkelse, Underlivstilfælde, navnlig Lever- og Mltsvulster, Obstruction of Hæmorrhoidallidelser have med særdeles gode Resultateer været behandlede ved denne Badeanstalt.
Badenes Priis varierer fra 60 til 8 Skilling. To Söskende under 12 Aar kunne gaa sammen i karbad, mod den for en Voxen gjældende Priis, og en Voxen kan medtage sit Barn, under 12 Aar, for halv Betaling, og under 6 Aar, gratis.
Kjøbstaden Sandefjord er særdeles smukt beliggende, ved Bunden af en Havbugt af samme Nacn, har en yndig Omegn, Luften er af en vederkvægende Renhed og Friskhed, og Climatet mildt og behageligt. De Etablissementet tilhörende Plantninger ere aarlig forskjönnede og udvidede, For god Musik og Restauration er draget Omsorg.
Sandefjord staar endvidere ved udmærket gode Veie og regelmæssig Sampskibsfart i Forbindelse med Landets viktigste Stæder saavelsom med Göteborg, Frederikshavn, Kjöbenhavn og Kiel.
Anmeldelser adresseres til undertegnede, Badenstaltens Bestyrer, der paa forlangende meddeler nærmere Oplysninger, betinger Logis, m. v.
Sandefjord. E. MIDDELTHUN
Aftonbladet[140], 20 april 1863, Göteborgsposten[141], 21 april 1863, Nya Dagligt Allehanda[142],21 april 1863
Sandefjord, Kapt. Bolt, ble utklarert fra Shields 9 april for en reise til Stockholm
Aftonbladet, 27 april 1863, Nya Dagligt Allehanda[143], 28 april 1863
Sandefjord, Kapt. Bolt, passerte Öresund 23 april underveis fra Newastle til Stockholm med kull.
Post- och Inrikes Tidningar[144], 30 april 1863
Sandefjord, Kapt. Bolt, ankom 29 april Sandham fra Newcastle med kull.
Post- och Inrikes Tidningar[145], 2 mai 1863, Nya Dagligt Allehanda[146], 2 mai 1863
Sandefjord, Kapt. Bolt, ankom Stockholm 1 mai fra Newcastle med kull.
Nya Dagligt Allehanda[147], 9 mai 1863
Sandefjord, Kapt. Bolt leverte 27 keels stenkol til Borgman &. Komp.
Öresundsbladet[148], 15 mai 1863, Aftonbladet[149], 15 mai 1863
Johanna Maria, Kapt. Lundberg, ankom Hartlepool 7 mai, fra Sandefjord.
Aftonbladet[150], 15 mai 1863, Nytt Dagligt Allehanda[151], 15 mai 1863, Post- och Inrikes Tidningar[152], 15 mai 1863, Stockholms Dagblad[153], 16 mai 1863
Sandefjord, Kapt. Bolt, anmeldt til lastning i Stockholm for en reise til Frankrike via Norrland, med jern og mfr. [Manufaktur, i.e. jernvarer]
Öresundsposten[154], 16 mai 1863, Nya Dagligt Allehanda[155], 16 mai 1863
Maria Sophia, Kapt. Lundberg, ankom Hartlepool 7 mai, fra Sandefjord
Nya Dagligt Allehanda[156], 21 mai 1863
Fra en redaksjonell omtale av ”Konstutställningen i Paris år 1863”:
Anders Askevold, från Sandefjord i Norge, eleve af Gude i Düsseldof, visar också tvenne taflor: ”Kor, som vandra til betesplatserna i bergen” samt ”utsigt från traken af Folgefonden” begge norska landskap.
[strengt tatt var vel Anders Askevold ikke fra Sandefjord, men fra Sundfjord …!]
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[157], 21 mai 1863
Juni, Kapt. H. H. Moe, ankom Göteborg fra Exeter, Leffi, i ballast.
Post- och Inrikes Tidningar[158], Nya Dagligt Allehanda[159], 23 mai 1863
Sandefjord, Kapt. Bolt, ble utklarert for en reise fra Stockholm til Frankrike via Norrland, med jern
Göteborgsposten[160], 27 mai 1863, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[161], 11 juli 1863, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[162], 13 juli 1863, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[163], 14 juli 1863, Göteborgsposten[164], 15 juli 1863, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[165], 15 juli 1863,
[Datoene forandres naturligvis, men det er torsdag som er anløpsdag for Sandefjord]
Kgl. Norska Postångfartyget
Kronprindsesse Louise
Kapt. T. Lund, afgår hvarje Söndags morgon kl. 2 til Helsingör och Köpenhamn, samt hvarje Thorsdags morgon kl. 2 till Christiania, och mellanstationer. Fartyget står, för befordring af post, passagerare och gods till och från Westlandet i förbindelse med postångfartygen på Norska Kusten. Vidare underrättelse meddelas på Hr. Fr. Wessbergs ångbåtskontor vid Skeppsbron af J. H. Konow.
Obs. Thorsdagen den 28 Maj anlöpes æfven Sandefjord.
Härnösandsposten[166], 30 mai 1863
Tre Wenner, Kapt. Melsom, ble innklarert til Härnösand fra Sandefjord i ballast
Härnösandsposten[167], 6 juni 1863
Romerige, Kapt. Krøimke [Krømke?], ble innklarert til Härnösand fra Sandefjord i ballast
Aftonbladet[168], 29 juni 1863
Chefen för frimurarlogen uti Kristiania, stifts-overrets-assessorn Krog, har aflidit vid Sandefjord.
Post- och Inrikes Tidningar[169], 29 juni 1863
Assessorn i Christiania Öfverrätt A. M. Krog afled den 24 i Sandefjord, 50 år gammal.
Sundsvallsposten[170], 16 juli 1863, Norrländska Korrespondenten[171], 18 juli 1863
Columbus, Kapt. H. S. Schröder, ble innklarert til Sundsvall fra Sandefjord i Norge, i ballast.
Stockholms Dagblad[172], 17 juli 1863
Sandefjord, Kapt. Bolt, passerte Öresund 8 juli underveis fra Skellefteå til Bordeaux med trelast.
Aftonbladet[173], 6 august 1863 , Nya Dagligt Allehanda[174], 6 august 1863, Stockholms Dagblad, 8 august 1863
Sandefjord, Kapt. Bolt, underveis fra Skellefteå til Bordeaux, var 26 juli på høyde med Dover
Nya Dagligt Allehanda[175], 13 August 1863, Tidning för Falu Län och Stad[176], 26 august 1863, Linköpings Tidning[177], 15 september 1863
En slägtinge til den stora ormen i Bergsjön har visat sig i Norge. Derom förtäljer Sandefjords Tidende följande:
«Till de många förunderliga sjörmhistorierna i vårt land kunna vi nu också lägga följande, som för 8 dagar sedan skall passerat alldeles i vårt grannskap, nemligen på insjön Gogsjö.
Det berättas nemligen så som alldeles tillförlitligt, att en hop menniskor, som bevisat ett missionsmöte i trakten och på hemvägen rodde öfver Gogsjön, varseblef en emligen stor orm, som kom simmande och närmade sig till båten.
Man slog efter den, men den lät sig icke skrämma sig deraf; tvärtom förtåornades den så högligen öfver ett slikt ovänligt mottagande, att den fördubblade sin fart mot båten og slutligen kastade sig upp i denna.
Det förbluffade och förfärade båtfolket tordes naturligtvis icke röra sig, i synnerhet som det var mörkt, så att de icke riktigt kunde se ormen, och denne, som troligen märkt deras ångest, tillfogade dem icke heller något ondt; – den hvilade sig blitt en stund, begaf sig derpå till sjös igjen och lät enhvar gå sin väg i ro.
Göteborgsposten[178], 14 august 1863, Öresundsbladet[179], 19 august 1863
Sjöormen är åter ute och spökar. Det er nu nästan ett helt år sedan vi hörde nogåt angående den stora sjöormen, och det är derföre riktig uppfriskande att nu åter träffa den gamle bekante, hvilken samtidigt dyker upp både i Norge och Sverige och nu visar sig så familjär, att han krper upp i båten till folk. Från Sandefjord i Norge skrifves nemligen d. 7 dennes:
Till de många förunderliga historierna om sjöormen kunna vi lägga följande, hvilket för 8 dagar sedan skall hafva passerat alldeles i vår närhet, nemligen på insjön Gogsjö.
Det berättas så som alldeles tiillförlitligt, att en mängd personer, som bevistat ett missionsmöte och på hemväge rodde öfver Gogsjö, varsloblefvo en temligen stor orm, som kom simmande och närmade sig båten.
Man slog efter honom, men deraf lät han ej skrämma sig, utan förbittrades så högeligen öfver dylik ovänligt mottagande, att han fördubblade sin fart mot båten och slutligen kastade sig upp i densamma.
Det förvånade och förskräckte sällskapet torde naturligtvis ej röra sig, isynnerhet som det var så mörkt att man ej tydligt kunde se ormen (!). denne, som antageligen märkte deras ångest (!). Denne, som antageligen märkte deras ångest (!), tillfogade ej heller sällskapet något ondt, utan hvilade ut en stund i båten samt fortsatte derefter sin färd.
[Samme artikkel fortsetter med en historie om en sjøorm i Helsingland]
Göteborgsposten[180], 14 august 1863, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[181], 14 august 1863, Nya Dagligt Allehanda[182], 15 august 1863, Aftonbladet[183], 15 august 1863, Aftonbladet[184], 15 august 1863, Stockholms Dagblad[185], 20 august 1863
Sandefjord, Kapt. Bolt, ankom Bordeaux 7 august, fra Skellefteå.
Aftonbladet[186], 24 august 1863, Nya Dagligt Allehanda[187], 24 august 1863
Godt Haab, Kapt. Frederichsen, passerte Öresund 24 august, underveis fra Sandefjord til Umeå, i ballast.
Aftonbladet[188], 4 september 1863, Nya Dagligt Allehanda[189], 4 september 1863
– Briggen Echo, kapt. Abestad [i.e. Abelsted], hemma i Sandefjord, från Portsmouth till Holmsun i barlast, har den 29 Aug. stött på grund ¼ mil norr om Kronoborg, men på aftonen blifvit flott genom assistens af en ångbåt. Fartyget befinnes oskadadt.
Nya Dagligt Allehanda[190], 15 september 1863
Jarlen, Kapt. Andersson, ankom Shields 5 september fra Sandefjord.
Nya Dagligt Allehanda, 17 september 1863, Aftonbladet[191], 18 september 1863
Sandefjord, Kapt. Bolt, passerte Öresund 12 september, underveis fra Bordeaux til Hudiksvall. i ballast.
Aftonbladet[192], 18 september 1863, Stockholms Dagblad[193], 21 september 1863
Milberg & Engström, Kapt. Bryde, passere Öresund 11 september, underveis fra Sandefjord til Sundsvall i ballast
Härnösandsposten[194], 26 september 1863
London paket, Kapt. Davidsen, ankom Nyland fra Sandefjord, i ballast
Aftonbladet[195], 28 september 1863, Nya Dagligt Allehanda[196], 28 september 1863, Stockholms Dagblad[197], 2 oktober 1863
Albatros, seilte 15 september fra Inverkeithing for en reise til Sandefjord.
Nya Dagligt Allehanda[198], 20 oktober 1863
Nordstjernan, Kapt. Nordström, ankom Hartlepool 10 oktober, fra Sandefjord i ballast.
Aftonbladet[199], 27 oktober 1863
– Sandefjord, Kapten Olsen, destineerad till Göteborg, låg den 15 Okt. i Port Talbot färdig att afsegla.
Göteborgsposten[200], 29 oktober 1863
– Ett stort skepp om c:a 400 lasters drägtighet har ankommit till Sandefjord. Det tillhör en i Havre bosatt norsk köpman Ole Paulsen och fartygets kapten Olsen. Bland besättningen befinna sig 6 negrer.
Aftonbladet[201], 2 november 1863
Sandefjord, Kapt. Haagensen, Ankom Hudiksvall 26 oktober fra Antwerpen, i ballast
Göteborgsposten[202], 5 november 1863, Nya Dagligt Allehanda[203], 6 november 1863, Aftonbladet[204], 6 november 1863
Norska barkskeppet Grefvinnan Carin Wedel, skepparen Grönvall, hemma i Sandefjord och på resa från Memel til Antwerpen med bjelkar, stötte vid passagen genom Paternoster-skären och sprang läck, men hölls flytande af trälasten.
Nya Dagligt Allehanda[205], 10 november 1863
St. Johannes, Kapt. Dahl, ble utklarert fra London 31 oktober for en reise til Sandefjord.
Nya Dagligt Allehanda[206], 17 oktober 1863
Briggen Tordenskjold, kapten Olsen, hemma i Sandfjord til Malmömed jernbansskenor, som inkom den 4 nov. till Langebyhavn, har observerat vid östra kanten af Doggers bank den 1 nov. ett skepp, hvarifråm eld slog upp från akterluckan. Tvenne fullriggade skepp uppehöllo sig i närheten. Kapten Olsen såg att omkring kl. 4 e. m. mensanmasten föll öfver bord och tillika att elden forfor at härja till kl. ½ 8 på aftonen. Vädret var godt, klar luft med vestlig vind och någorlunda smult vatten.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[207], 17 november 1863, Nya Dagligt Allehanda[208], 18 november 1863, Aftonbladet[209], 18 november 1863
Sandefjord, Kapt. Haagensen, ankom Vlissingen fra Hudiksvall 11 november.
Nya Dagligt[210] Allehanda, 19 november 1863
Förteckning öfver de å Sveriges vestra kust i hamnar och längs kusten inträffade sjöolyckor under stormen 30 okt. – 1 nov. 1863.
…
Grevinde Carin Wedel, Kapt. Grönnevold, underveis fra Memel til Antwerpen med trelast; strandet.
Nya Dagligt Allehanda[211], 23 november 1863
Sandefjord, Kapt. Haagensen, ankom Antwerpen 15 november, fra Hudikswall
Göteborgsposten[212], 19 desember 1863, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[213], 19 desember 1863, Nya Dagligt[214] Allehanda
Sjöfarts-underrättelser.
Göteborg d. 19 Decemb. Kapt. C. A. Höglund, förande briggen Julius, som den 30 November härifron afgick och under engelska kusten träffat ut för en svår sorm, mistat däckslasten smat måst hit retournera, har på 56° 47’ nordlig latitud och 3° 15’ ostl. Longitud passerat en norsk brigg Godt Haab från Sandefjord, hvilken fått stormasten afbräckt seglen å fockmasten sönderblåst och skrifvet ramponeradt. Ingen man synlig ombord; kapten Höglund kunde i anseende till svår sjögång ej borda fartyget.
Brukslenke for sidevisning: https://www.digitalarkivet.no/kb20051018030113 ↑
En hel del utdrag fra amerikanske, tyske og svenske aviser, med det ene til felles at de inneholder ordet “Sandefjord” er lagt ut under “Dette og hint – fra Avisene“.
Sandefjords Tidende, 7 mai 1884
Sandefjords mekaniske Værksted har i disse Dage afsluttet Kontrakt med et Rederi i Tønsberg om Bygning af en liden Dampbaad for Passagerfart. Dette er den første Dampbaad Værkstedet bygger, efter at det i det sidste Aar har undergaaet en betydelig Udvidelse og Forbedring baade med Hensyn til Lokale og Maskiner. Vi have hørt, at Værkstedet allerede fra flere Kanter skal have faaet Forespørgsler i anledning lignende Arbeider og der er vistnok al Grund til at antage, at Værkstedet ved Udførelsen af sin første Bestilling i denne Retning vil fyldestgjøre den Tillid man allerede synes at nære til det. Baaden skal sættes i Gang mellem Tønsberg og Øerne og maa efter Kontrakten være færdig i Begyndelsen af August dette Aar.
Fergus Falls ugeblad[i], 10 desember 1890
«- Opløb i Sandefjord. I de sidste Aftener har Folkeopløb forekommet i Sandefjord i og udenfor Frelsesarmeens Lokale. Den 13de Nov. antog Demonstrationen store Proportioner, Folk trængte sig ind og ryddede Lokalet, kastede ud Bænkene, nedrev Gardinerne og sønderslo Vinduerne. En Mand dræbtes. Den 18de Nov. meddeltes, at Ophidselsen vedvarede, og store Folkemasser holdt sig altid udenfor Lokale, som er stængt af Politiet. Ophavsmændene til Opløbet er arresteret».
[i] https://chroniclingamerica.loc.gov/lccn/sn83025227/1890-12-10/ed-1/seq-6/#date1=1883&sort=date&rows=20&words=Sandefjord&searchType=basic&sequence=0&index=16&state=&date2=1900&proxtext=Sandefjord&y=13&x=12&dateFilterType=yearRange&page=3
“Gnanamutthu Joseph Israel
Den indfødte indiske misjonær som taler paa avholdslokalet i kveld og imorgenkveld. Hr. Israel er stifter og bestyrer av et barnehjem i Madras og har i 25 aar arbeidet for kristendommen blant sine landsmænd. Han har de bedste anbefalinger fra engelske og norske autoriteter og venner, og folk vil sikkert ha interese av at høre ham. Se for øvrig annoncen».
Og dette var annonsen som stod på trykk samme dag:
Redaksjonelt ble begivenheten omtalt på denne måten:
«Handlende» betyr her, først og fremst, kolonialer, landhandlere og lignende, for listen er tatt fra en liste av slike som lar seg bruke i en annonse[i] for Pellerins margarin:
Det kan kanskje bemerkes av 6 av de 19 helt sikkert er kvinner: knappe 32 % – et litt overraskende høyt tall.
[i] Sandefjords Blad, tirsdag 6. januar 1903, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_sandefjordsblad_null_null_19030106_10_2_1
[ii] I 1891 ført opp som Carstine Amalie Holth, «Kolonial=Handelsborgerinde», men het Caroline og var datter av Politibetjent Christopher Nielsen Holth og hustru Anne Marie Jensdatter. Se SAKO, Sandar kirkebøker, F/Fa/L0007: Ministerialbok nr. 7, 1855-1861, s. 117
Brukslenke for sidevisning: https://www.digitalarkivet.no/kb20051018040574 . Hun er ellers ikke funnet – men 17 desember 1903 annonserte hun i Sandefjords Blad for sin kolonial: https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_sandefjordsblad_null_null_19031217_10_145_1
Da er det satt opp nok en seksjon – som for de andre er innholdet i sin vorden, men litt efter litt skal det komme på plass flere annonser for kinoforestillinger fra dengang da.