Sandefjord i finske aviser 1834 til og med 1879 – Fra Krokene i Sandefjords Historie

Åbo Underrättelser^[1], 8 november 1834

Ifrån Sandefjord betättas att flere fartyg den 9 October inlupit i den yttre Nevlunghavn, Vester om Fredriksvärn för att med första goda vind fortsätta sina resor. Deribland:

kommer ifr.: går till:

Wänskapen, Böckelman, Jacobstad England

Bolivar, Petrell, Uleåborg D:o.

Åbo Underrättelser^[2], 15 jul i 1846

Elisa Catharina, Christensen, passerte Öresund underveis fra Sandefjord till Lovisa 29 juli.

Åbo Underrättelser, 3 desember 1852

Skeppet Colon, kapten Hassel, fr. London til Krageröe, träffade d. 3 Nov. omkring 30 mil wester om Lindesnaes skeppet Haabets Anker, hemma i Sandefjord, utan besättning och fullt af watten. Af skeppspappren blef upplyst, at det warit förd af en kapten Andersen och kommit från Uleå, destin. till London med trälast. Kapten Hassel satte sin andra styrman och en båtsman om bord på fartyget og dessa bragte detsamma lyckligen til Nye Hellesund och d. 12 Nov. inkom det t. Christiansund.

Åbo Underrättelser^[3], 5 juli 1853

Helsingör, 28 juni

…

Fraedens Minde, Larsen, h:a i Sandefjord, fr. London t. Jakobsstad, barlast;

Morgonbladet, 17 november 1853

I brännvinssaken.

(Se N:o 86).

Denna gång vilja vi ur en norsk tidning för några år tilbaka meddela en läkares interessanta och upplysande anmärkningar om följderna af brännvinsminutförsäljnngen upphörande i staden Laurvig (med omkr. 4000 inv.).

Stadens kommunal-styrelse hade nemligen, till följe af en år 1845 utkommen lag om försäljning och utminutering af brännvin* lagt en så hög skat uppå brænnvinsförsäljning i smått, att de handlande icke vågade taga skatten uppå sig. Dette resulatet väckte först en liten förskräckelse hos kommunalstyrelsen; man tänkte nemligen, att en ort, der fylleriet, isynnerhet ibland arbetsklassen och de staden besökande bönder hade uppnått en sådan höjd, att den nästan hörde till sällsyntheterna att se böderna återvända hem ifrån staden nyktre og ordentlige, och största delen av bjelkhuggare och dylika personer dagligen förtärde ½ à 1 Pot (1 Pot ung. = 3 qvarter) brännvin, svårligen med ens kunde omskapas till ett nykterhetens hem; man fruktade, at arbetsklassen skulle, om icke åvägobringa tumulter, dock i förening med småhandlande eller annat mindre moraliskt folk finna utvägar att kringgå lagens bud, och således det indträdda sakernas tillstånd skulle medföra en mängd laföfverträdelser, kriminalförföljelser och deraf härflytande demoralisation; man fruktade vidare att Laurvigs fattiga kommun skule ha svårt att undvara den betydliga skatt, som var påräknad, och att de närliggande handelsplatserna Sandefjord och Staværn skulle begagna sig af allmogens svaghet och sålunda tilldrag sig en del af Laurvigs handel.

*) Dem, som äro interesserade af en närmare bekantskap med de i Norge gåallande br¨nnvinslagar, hänvisa vi til Svenska Tidn. För d. 9 och 10 Aug. d. å.

Finlands Almänna Tidning^[4], 17 september 1855

= Ett hamburgerblad förmäler under öfverskriften Helsingborg den 29 Aug., at man der erhållit underrättelse att kronprinsessan af Sverige haft olyckan att krossa sin arm vid baden i Sandefjord.

Morgonbladet^[5], 20 september 1855

Ett hamburgerblad förmäler under rubriken Helsingborg den 29 Aug., att man der erhållit underrättelse att kronprinsessan af Sverige haft olyckan at krossa sin arm vid baden i Sandefjord.

Finlands Almänna Tidning^[6], 9 april 1857

Den 26 beslöts att för budgetsterminen från den 1 juli 1857 til 30 juni 1860 bevilja 57.500 spd. årligen för anläggande af elektro-magnetsk telegraflinje från Mandal till Stavanger och Bergen samt från Kristiania til Trondhjem, samt 39,252 spd. 70 sk. årligen för anläggande af sidolinjer från Dovre till Veblungsnäs, Aalesund, Molde og Kristianssund, från Lillehammer till Bergen, från Drammen till Kongsberg, från Drammen till Svelvik, från Haukeröd till Sandefjord, från Laurvik till Fredriksvärn, samt från Fiane till Tvedestrand.

Finlands Almänna Tidning^[7], 19 juni 1857

En gang mellom 5 og 14 juni ankom skipet «Fritiof», H. Smith, Kaskö fra Sandefjord med fisk og ballast.

Åbo Underrättelser^[8], 16 mai 1861

Sophie, Larsen, passerte Øresund 3 mai underveis fra Sandefjord til Kristianstad i ballast.

Åbo Underrättelser^[9], 31 mai 1862

Fortuna, Anderson, passerte Øresund 19 mai underveis fra Sandefjord til Björneborg i ballast.

Björneborgs Tidning^[10], 3 juni 1862

Innklarerte skip i Björneborg:

Maj, 30. Norrska skeppet antilope, L. Pedersen, Sandefjord, barlast

Juni 1. Norrska briggen Fortuna, A. Andersen, Sandefjord, Barlast

Finlands Allmänna Tidning^[11], 11 juni 1862

Inkomne Fartyg:

Björneborg den 7 juni: «Fortuna», Andersen, Sandefjord, ballast.

Finlands Almänna Tidning^[12],^[13] 12, 17 mars 1863

Danska och Norska arbeten,

till nedsatta priser

uti Antiqvariska Bokhaneln:

…

Birkedal, W., Tre christelige Taler holdete Sommeren 1858 ved Sandefjords Bad i Norge. Christiania 1858. Nes. Pris 10 kop.

Åbo Underrättelser^[14], 4 april 1863

Skeppslista.

Barksk. «Rommeriget», kapten Tolfsen, hemma i Sandefjord, från Hernösand, sednast från Finland til Boulogne med trälast, som den 15 mars inkom til Helsingör, träffaddes i ôsersjön af en svår störtsjö, som fyllde kajutan med vatten. Fartyget erhöll, utom andra skador, äfven slagsida och sprang läck ofvan vattnet.

Åbo Underrättelser^[15], 10 oktober 1864

Montrose, 4 oktober, Onni, Larsen fr. Sandefjord.

Åbo Underrättelser^[16], 18 mai 1865

Utdrag ur ett bref från Christian Kellermann. –

Ehuru min ekonomiska ställning er mycket knapp måste jag ännu anstränga mig för at söka återvinna något af den brutna helsan og reser derföre i nästa månad till badet i Sandefjord i Norge.

Helsingfors Tidningar^[17], 23 juni 1865

Storm i Stockholmstrakterna. I. R. D. A. skrifwes: den häftige storby eller hwirfwelwind, som d. 18. Juni på aftonene framrusade öfwer Stockholm och dess närhet, war rätt allwarsam.

Utom en mängd fartyg, som kommo i drift på Stockholms ström, hwaribland en skonnert, som dref för bogen å ett annat fartyg, war norska skeppet Columbus, hemma i Sandefjord, under resa från Stockholm til Hernösand för der lasta på Frankrike, i skärgården utsatt för en allwarsam fara.

Hunnet nemligen så långt som i närheten af Stora Högarn, med alla segel tilsatta för en jemn SO. Wind, anfölls skeppet plötsligt af den NNW-liga byn och war ett ögonblick nära deran att kantra, emedan det war ballastadt.

Alla seglen kommo back och af dessa blåste ej mindre än 8 segel i trasor. Bowenbram- og andra mindre segel hwirflade bort i luften i små bitar.

Lyckligtwis fick skeppet begge ankrarne i botten, och ehuru det dref för dessa änd ned i Welamsunds-wiken, stoppades det dock upp och fartyget räddades sålunda att drifwa i land.

Åbo Underrättelser^[18], 10 august 1865

Från Helsingör skrifves den 2 aug.: I går afton från kl. 8 till midnatt stormade det hårdt från SSV. – Briggen Embla, kapten Haagensen, hemma i Sandefjord, destin. från Wiborg till Antwerpen med trälast, förlorade båda ankarne og strandade vid Wiken norr om Helsingborg.

Åbo Underrättelser^[19], 12 mai 1866

Fredrikshavn, april 26. Norska briggen Ellida, kapten Petersen, hemma i Sandefjord och destinerad til Östersjön, som den 24 törnat på Skagen och medelst assistens kommit af grundet, har ånyo strandat. En ångare afsändes från Köpenhamn till hjelp.

Hufvudstadsbladet^[20], 14 mai 1866, Helsingfors Dagblad^[21], 15 mai 1866

Pastor Nils Chrisian Vibe Stockfleth, ryktbar för sin utomordentliga werksamhet för lapparnes och qvenernes upplysning och personligen bekant i Finland genom sina resor i detta land afled den 26 April i Sandefjord, nära 80 år gammal.

Hans lefnad, skrifwes i Abl., har warit rik på omvexlingar och försakelser. 1803 blef han student i Köpenham og slog sig då på lagstudier, men ytterst fattig beslöt han blifwa handtwerkslärling för att kunna försörja sig.

1808 blef han emellertid anställd som löjtnant wid det sleswigska infanteriregimentet, deltog laget wid Sehested och blef riddare af Danebrogen. 1814 återwände han til Norige med afsked som kapten.

De följande 10 åren stod han som officer i norska armén, og 1818 som kompanischef wid 2:a Akershusiska infanteribrigaden.

I Nov. 1824 lemnade han sin militära anställing, tog kort derefter, nära 38 år gammel, theologisk embetsexamen och blef längre fram sockneprest i Wadsö.

Tre år derefter lemnade han denna plats för en mindre inkomstbringande og mödosammara men mera wälsingelserik som prest i Lebesby, hwarigenom han kom i nära beröring med lappfolket, på hwars undervisning han sedan under otroliga ansträngningar och försakelser arbetade i en längre följd af år.

Hans litterära werksamhet har under tiden warit ganska stor och beredt honom europeisk ryktbarhet.

Helsingfors Tidningar^[22], 17 mai 1866

Ankommet Fredrikshamn 11 Maj

…

Barkskeppet Sundenes Minde, A Larsen, fr. Sandefjord, barlast; …

Åbo Underrättelser^[23], 17 mai 1866

Öresund passerat: maj 6, Sundenes Minde, Larsen, Sandefjord, Fredrikshamn, barlast. …

Åbo Underrättelser^[24], 16 juni 1866, Hufvudstadsbladet^[25], 20 juni 1866

Sjöfarten har warit öppen några dagar och skepp, briggar och skonare samt ångbåtar ut- och inlöpa härstädes. En Brigg, ”Louise” förd af kapten Jakobsen, hemma från Sandefjord och befraktad från Swinemünde hit, har blifwit krossad af isen i närheten af Gadden och sjunkit på så djupt watten, att endast topparne skulle warit synliga. Besättningen har räddat sig på båtar och kommit i land på swenska sidan.

Helsingfors Tidningar^[26], 31 juli 1866

Skeppslista, ankommet:

…

Sunderland, 18 juli, Onni, Hansen, fr. Sandefjord…

Finlands Allmänna Tidning^[27], 14 september 1866

Till Fredrikshamns ifrån utrikes ort ankomne fartyg, ifrån den 2 tillochmed den 8 september: barkskeppet ”Elieser”, J. Andersén, 12 man norrmän, Sandefjord, Troon på 24 dygn, grusballast, Paul Wahl & Co.

Helsingfors Tidningar^[28], 28 november 1866

Fra en artikkel om finsk sjøfart:

Hwarje gång ett budskap kommer från Norge, om dess wexande styrka och förmögenhet, då måste vi owilkorligt påminnas derom, att Norge dock har färre inwånare än Finland. Norges handelsflotta har under intet föregåede år tillwext i samma grad som 1865. Året förut utgjordes den af 5,268 om 317,200 kommersläster, med en besättning af 5,3309 man; under 1865 økade handelsflottan med 139 fartyg af 35,749 läster och 2,757 man. Städer mindre än Wiborg och något deröfwer äga en massa fartyg till betydande lästetal. För att icke nämna staden Bergen med 24 tusen inw., som har 20,00 läster och Christiania, 32 tusen inw. Samt 721 fartyg af 29,370 läster. Den lilla staden Arendal med 4 tusen inw., eger 302 fartyg af 43, 1933 läster, och den ännu mindre Tönsberg med endast 1 tusen inwånare har 338 fartyg af 36,097 läster. Kragerö, Christiansand, Sandefjord och Twedestrand räkna från 13 till 10 tusen läster hwarje. För jemförelse med wåra förhållanden bör ihågkommas, att dessa uppgifter äro beräknade efter kommerseläster, hwilka äro ungefär sju procent större än de finska.

Helsingfors Dagblad^[29], 27 mars 1867, Åbo Underrättelser^[30], 28 mars 1867

Ankomne skip:

…

Granton, 8 mars Finland, Jakobson, fr. Sandefjord.

…

Åbo Underrättelser^[31], 14 april 1868

Ankomne skip:

…

Wick, mars 25, Onni, Solberg, fra Sandefjord. …

Hufvudstadsbladet^[32], 9 juli 1868

Sommeren 1868 var det et nordisk naturforskermøte i Christiania, og Sandefjord var involvert – på en snipp:

… Widare meddelas i samma tidning för i fredags: Ångfartyget ”Kronprindsesse Louise” och med det de fleste swenske och danske deltagerne i mötet hitkom i går afton kl. Half 11. En¨r ångfartyget på denne tid hade anlupit Sandefjord, war således ankomsten särdeles tidig, och denna omständighet antydde read, att de resande hade haft god wäderlek, hwilket äfwen war förhållandet. Fartyget lade till wid toldbodbryggan, der wärdarne hade infunnit sig och genom upprop mottogo sina gäster.

Åbo Underrättelser^[33], 5 november 1870

Helsingør, okt. 25. Passerat söderifrån: Nordpol, hemma i Sandefjord, fr. Wiborg t. Hull. …

Helsingfors Dagblad^[34], 9 juli 1871

Ankomne skip

Sunderland, 26 juni. Onni, Anderson, fr. Sandefjord

Helsingfors Dagblad^[35], 29 august 1871

Ankomne skip:

Charlestown, 19. Aug. Onni, Andersson, fr. Sandefjord.

Helsingfors Dagblad^[36], 15 desember 1871

Passerte Öresund 7 desember, Onni, Andersson, fr. Köpenhamn till Sandefjord i barlast.

Åbo Underrättelser^[37], 30 desember 1871

Resesilhouetter.

Tecknade för Å. U. Af dets penntecknare.

I Sandefjord.

Emot slutet af ett år kommer man ofta på ganska sorgsna tankar wid betraktelsen af det förflutnas wedermöder och det tillkommandes osäkerhet. Bland annat tänker wäl mången, som under året dragits med hwarjehanda krämpor: hwad är att göra om nästa år blir detta likt?

Skulle bland wåra läsare finnas en och annan sådan, så tage vi oss friheten att – efter allt det onyttiga wi hittills penntecknat för honom – till slut gifwa honom ett godt och nyttigt råd och tillropa honm: begif er till Sandefjord.

Huru mången äfwen från wårt land reser icke till utländska badorter, deribland också flera swenska, mest för att roa sig och studere det eleganta toilettwäsendet. Men den färd som här förordas är förhållandet helt annat, ty till Sandefjord reser man för att blifwa frisk.

Denna lilla norska stad med sina 2,000 inwånare ligger widwpass tolf mil från Kristiania wid en hafswik en mil från hafwet och har sedan 1837 warit bekant såsom badort samt i denna sin egenskap blifwit allt mera berömd.

Läget er ypperligt och den rena sjöluften tager här för mensklighetens helbregdande till hjelp det owanligt starka sjöbadet, swafwelwattnet, swafwelgyttjan och manetern, hwilka alla härstädes samwerka.

Den badgäst, som på denna badort will profitera af allt hwad stället i helsowäg förmår at erbjuda, får wara trägen och taga tiden i akt derest han skall uppnå sin afsigt.

Han kan börja i god tid om morgonen och hålla ut en stor del af dagen och han hinner ändock icke på sig tillämpa allt det helsobringande som här står till buds.

Hwarje badkur har twå sidor: en ansträngande och en förstråoende. Låtom oss att börja med betrakta den förstnämnda sådan den wisar sig i Sandefjord.

Må vil då tänka oss en patient, som besittning af en wiss embonpoint anländer till badorten. Den ena af anstaltens twå läkare har förordnat, utom brunnsdrickning och sjöbad, icke modererad badning, utan en sådan som är egnad att efterlemna waraktiga intryck.

Med allwar skrides således till werket och det första som möter är uppwäckandet kl. 5 eller ½ 6 på morgonen ur den lusfwaste sömnen. Sömnyr kraslar sig wår wid ostörd beqwämlighet wane patient ut bäddan och ger sig åstad att wid swafwelwattensbrunnen intaga föreskrifwen dosis af denne helsodryck, wisserligen oangemän både i lukt og smak, men dock icke så förfärlig som den i början kan förefalla.

Han känner sig uppfriskad af morgonluften, som kylig fläktar eller stormar från hafwet. Brunnen liggger i en liten lund inwid hafswiken och nära till den i winkel byggda badbygnaden, hwars ena arm är 200 och den andra 150 fot lång och der trettio badrum förefinnas, 16 för fruntimmer och 14 för herrar.

Med blicken fästad på denna ännu okända storhet wandrar wår patient af och an på en fri plan eller uti en täckt spatsergång derinwid af 200 fots längd och förfogar sig omsider för att intaga sitt morgonkaffe med thy återföljande smör och bröd samt ”Mysost” till badanstaltens societetshus, beläget i en med träd planterad inhägnad, och innehållande utom en öppen veranda, läserum, musik- och konversationsrum samt i öfra wåningen biljard och rökrum.

Wäl utkommen derifrån bör han göra sig redo att taga swafewlbadet, det i allmänhet mest werksamma medlet i hela den här begagnade kurmethoden. Då han i sådant afseende infinner sig i det för honom upplåtna badrum möter han der en badtjenare, hwars åliggande bland annat är att tilldela wederbörande et behörigt qwantum ”Prygl” med qwastar af Björkqwistar.

En öfwad badtjenare eller ”Badekone” utdelar wid wylig behandling åt en hwar ofta nog 1000 á 1100 ganska kännbara slag, efter det patienten förut en god stund legat i ett bad bestående af en tjock blandning utaf swafwelwatten och gyttja samt uppwärmdt sjöwatten.

Ungefär en qwart timme er patienten sålunda i badet och efter bastonaden blir han yttermera wäl borstad med hårda borstar. Härefter gnides han öfwer hela kroppen kraftigt med warm gyttja och derpå följer först tempererad og sedan kall störtdusch, så att han, ifrån att hafwa haft ett starkt tycke af en flodhäst uppstigen ut Nilens dy, återwinner et utseende som motswarar hans menniskowärdighet.

Nu gäller det att efter badet spatsera med all ansträngning, hwilcket ikke heller är swårt wid den lättnad och det wälbefinnande, som åtminstone hos kraftigare naturer efter ett sådant bad låta förmörka sig, men sedan middagen i sällskap med de öfriga badgästerna är intagen ogen och doktorns obewekliga förbud emot all ”middagslur” blifwit efterlefwadt, har hvem som helst ganska nog af ansträngning för en dag, isynnerhet om han dertill ännu har sig förordnat att å eftermiddagen begagna sig af hafsbaden. Kommer härtill ännu en maneterbehandling, så skall en sådan badgäst utan twifwel innan kort hafwa anledning att med v. Braun utrop: ”eldgaffeln emot mig en domprost är”.

De märkvärdigsta wid den här begagnade badmetoden är anwändandet af manetern, medusa capillata, en mycket stor art af de äfwen hos oss bekanta ”sjökalfwarne”. Dessa, hwilka i början af juli månad i hafwet uppnå sin fulla utweckling, åro her försedda med långa trådar, med hwilka patientent warsamt gnides, och afsöndra en irriterande wätska, hwilken på det berörda stället åstadkommer en swidande smärta.

Manetern är på detta sätt werksam såsom ett medel egnadt såsom ett medel egnadt att förminska eller häfwa nervlidanden och dess werkningar äro egendomliga at iakttaga.

Den starkaste natur känner sig under wissa omständigheter lika uppskakad af maneterbehandligen som swagare, och det har gifwits exempel på de mest härdade mä wid mindre warsamt nyttjande af manetern hafwa blifiwit så angripna att läkrne nödgats gifwa dem chloroform. Oche äfwen wid de lindrigaste beröring förfelar manetern icke at efterlämna en ganska kännbar och smärtsam werkan.

En badgäst, som sålunda allwarligt behandlas, han må nu förövrig lida af rheumatism, nervswaghet eller hwad som helt, har wisserligen behof af förströelser om han annars i början har krafter at begagna sig af sådana.

Hans behagligaste wistelsesort är från morgonen till inemot aftonen badanstalten sällskapslokal med den dertil hörande trädgården, hwarest en mindre musikkår spelar hwarje morgon och eftermiddag.

I lokalen finner han för sin andliga näring swenska, danska och norska tidningar och tidskrifter och för hans kroppsliga wälbefinnande är här i matwäg så wäl sörjdt som förenlig är med iakttagende af en ganska sträng diet.

Har han mera krafter att disponera så företager han utfärder i wagn eller ”kariol” til badortens omgifningar eller besöker til fots bergssträckningarne i närheten, bland hwilka de märkligaste äre Mokollen och Kamfjordwarden med en förtjusande utsigt åt hafwet och ända intill den swenska kusken.

Att den sedwanliga och omubärliga danskkonsten söndalgien idkas äfwen i Sandefjord torde knappast behöfwa nämnas, och då badorten i regeln hwarje sommar besökes af widpas 400 badgäster,så lockar detta åafwen mången in- eller utländsk konstnär at besöka stället. Den humoristiske Erik Bögh plägar jemväl här hålla en och annan af sina muntrande och egendomliga föreläsningar.

Märkligast är dock Sandefjord såsom badort för sin så att säga landtliga stillhet och trefnad samt för den bland badsällskapet rådande goda och wårdade sällskapstonen. I detta afseende förefinnes här en otwungenhet och hjertelighet, hwarom man å de mera besökta swenska badorterna icke kan göra sig en föreställning: inga intriger, intet pryderi eller sqwaller störa umgänget badgästerna emellan, bekentskapen er lätt gjord och den äfwen i Swerige så beswärliga ståndsskilnaden och penningsaristokratin göra sig hör så litet som möjligt gällande.

Och då härtill kommer att priserna, genom förmedling af badanstaltens inspektør, äro ganska måttliga, så att en badkur under sex weckor kan aflöpa fö den jemförelseswis ringa kostnaden af fyrahundrad eller sexhundra mark, så är det i sanning förwånande att icke flera resande från wårt land besöka Sandefjord, der utsigterna att återwinna en bruten äro wida större än wid de flesta andre nordlig belägna badorter, utan att kostnaderna derföre äro högre.

Också torde denna badanstalt, som numera för hwarje år utwidgar sig, allaredan de sednasate somarerne hafwa warit besökt af något tiotal finska familjer.

Sandefjord saknar såsom badort numera egentligen icke något annat än egenskapen att i Swereige och Finland wara tillräckligt modern, men att den förtjenar att blifwa det är hwad wi i det föregaående welat antyda. I Sandefjord finnes bot för alla åkommor, påstå många af badets beundrare, utan att man dock torde wara pligtig att taga detta så alldeles efter orden. Emellertid hafwa kurerna der bewissligen merändels warit lyckliga.

Skulle då så hända att äfwen Å. U:s penntecknare möjligen i dessa sina skizzer råkat få ofördelagtigt inwerka på läsaren, att denne måhända träffats af missødet at blifwa ”sjuk af förargelse”, så behöfwer penntecknaren derför icke förtwifla, ty – Sandefjord finnes ju ännu.

Och då samme tecknare härmed nedlägger den penna hwarmed dessa pennteckningar nedskrifwits, kan han således ännu hysa det hopp, at möjligtwis nogon af de följande somrarne få träffa sin benägne läsare – i Sandefjord.

Morgonbladet^[38], 3 april 1872

Ankomne skip

Alloa 19 mars, Onnie, Andersén, fr. Sandefjord.

Åbo Underrättelser, 22^[39], 25^[40] april, 21^[41] mai, 4 juni^[42], 18 juni^[43], 4 juli^[44] 1882, 27^[45] juli 1872

Sandefjord-Badeanstalt i Norge

holdes iaar, som sædvanlig, aaben i Maanederne Juni, Juli og

August

Foruden Slambad og Svovlbad (bad i opvarmet of med Gytje blandet Svovlvand) gives Dampbad, Dampdouche-, Douchebad, Styrtebad, Sædebad oog almindelige varme Søbade. Sandefjords-Gytjen udmærker sig fremfor den Gytje, som findes andetsteds, paa Grund af den ved chemiske Undersøgelser fundne procentrige organiske Substants. Strømbadene anbefale sig ved det overordentlig saltholdige Søvand.

Til Brønddriking forefindes foruden Svovlvand (egent for Badeanstalten) alle Sorter mineralske Vande.

Grunder paa de Erfaringer, som nogle i de nærmest foregaaende Aar anstillede Forsøg har givet, har Bestyrelsen sørget for, at svesk Sygegymnastik og Electrictetsbehandling saavel med afbrudt som constant Strøm, kunne entten begge, eller en af delene, anvendes i forbindelse med Badekuren. Bestyrelsen har i denne Anldening engageret en fra ”Stockholms kongelig Gymnastiske Centralinstituts” medicinske Afdeling udexamineret Forstander, ligesom ogsaa en examineret svensk Dame til at lede den kvindelige Gymnasik-Afdeling.

Byen Sandefjord, som ligger i en smuk Egn, midt emellan Laurvig og Tønsberg, har i de senere Aar modtaget saadan Udvidelse, at der til enhver Tid vil kunne erholdes saavel enkelte værelser som hele Familiebeqvemmeligheder til den moderat Priis ”af 1/5 til 1 Species daglig).

Badeanstalten har engageret et godt Musikcorps, som daglig spiller 1 ½ Time om morgenen under Brønddrikningen og 2 Timer om Eftermiddagen i Parken, der omgiver det rummelige og smukt udstyrede Selskabslocale, i hvis Læsestue findes de mest læste danske, svenske og norske Blade.

I Selskabslocalet findes en meget god Restauration, som staaer under Bestyrelsens Control og udelukkende er beregnet paa Badegjæsterne. De af disse, som ønske det, kunde der erholde enten fuldstændig Kost for ½ Spd. Eller alene Middagsspise vid table d’hôte for ¼ Sp. Daglig, med Moderation for flere Pesoner af samme Huusstand samt for Børn.

Dampskibet ”Kronprindsesse Louise” vil anløbe Sandefjord paa Tourene fra Göteborg til Norgen den 3die, 17de, 24de Juni, den 1ste og 15de Juli.

Fra Stockholm til Christiania er jernbane, og fra Christiania gaaer Dampskibet ”Bjørn Farmand” til Sandefjord hver Mandag, Onsdag og Løverdag Kl. 9 Morgen under hele Badetiden.

Ethvert Dampskib, som gaaer mellem Göteborg og Norge, anløber enten Frederiksværn eller Laurvig, hvorfra er 1 ½ til 2 Timers Kjørlse paa god Vei gjennem smuk Egn til Sandefjord.

Anmeldelser modtages af Badeinspecteuren, der besørger Logier leide til dem, som derom tilskrive ham.

Sandefjord, den 20de Mars 1872. Directionen.

Ønskes oplysning om badeets kurative Virkninger, korresponderes med Undertegnede, der som mangeaarig Læge ved Badet er istand til at give af fornøden Underretning, ligesom jeg ogsaa med Fornøielse vil besørge Logier og badetime, om saa maatte önskes.

Sandefjord, den 20de Marts 1872 J. Ebbesen

Badelæge og Formand i Badedirectionen.

Helsingfors Dagblad^[46], 8 juli 1872; Åbo Underrättelser^[47]; 8 juli 1872, Hufvudstadsbladet^[48], 9 juli 1872; Morgonbladet^[49], 9 juli 872

Fem finnar räddade af norskt fartyg^[50]. Umebladet berättar: torsdagen den 2 sistlidne Maj, då kapten A. Abrahamsen med sitt förande fartyg, barkskeppet S:t Olof från Sandefjord, på resa till Sikå, under tjockt och disigt väder samt hög sjögång befann sig ett par mil hitom Norrskärs fyr, hörde utkiken kl. Ungefär half 6 på morgnen nödrop förom fartyget och strax derefter varseblefs en liten båt, hvari några karlar befunno sig, drifva omkring på hafve i redlöst tillstånd.

Ombord på skeppet brassades genast back och det lyckades kaptenen att komma med fartyget så nära de nödställda, att en tross kunde tillkastas dem, hvarigenom man lyckades draga båten närmare fartygets långsida. Ingen af de i båten varande personerna kunder under den svåra sjögången lemna något kraftigare bidrag till deras egen räddning, emedan de voro stelfrusna af den under natten rådande kalla luften och det myckna vattnet, som sjön inslagit i deras bräckliga farkost.

Två man af besättningen måste derföre, sedan hjelpändar blifvit dem omslagna, nedfiras till de olyckliga, hvilka på detta sätt hvar efter annan räddades, och kaptenen nödgades sjelf på samma sätt bidraga att berga den ena bland dem, en ålderstegen man, som var alldeles medvetlös.

Sedan de nödställda blifvit lyckligt och väl bringade ombord å fartyget, dit man ock lyckades upphissa båten, samt der på bästa sätt omvårdade med torra kläder och varm mat, uppgåfvo de sig vara arbetarane Henrik Hösman, Johan Hösman,Johan Erik Grag, Mattis Grag och J. E. Bäck – alla gifta familjefäder och hemma i Malax socken i Finland, hvarifrån de föregående dag afrest i ändamål att her i Sverige söka arbete, en att vinden under natten sprungit om samt storm och tjocka inträffat, hvarigenom de kommit vilse, då de saknade kompass.

Sedan luften på eftermiddagen klarnat upp och vädret blifvit vacker, lät kaptenen A. Utrusta de skeppsbrutnes båt, som under upphalningen ombord blifvit skadad, och förse dem med åtskilliga förnödenheter, hvarefter finnarne på ungefär en mils afstånd från sveska kusten lemnade fartyget och uppnådde Skagsudde kl. 12 på natten.

Morgonbladet^[51], 16 desember 1872

Sjöolyckor.

Helsingör, dec, 8. Europa, Krömke, hemma i Sandefjord, från K:stad t. Cartagena med trä, i går ankommet till redden, har stött på grund i närheten af afgångsorten, men skall fortsätta resan, sedan fartyget här blifvit undersökt af dykare.

Åbo Underrättelser^[52], 15 april 1873, Helsingfors Dagblad^[53], 20 april 1873, Åbo Underrättelser^[54], 8 mai 1873

(H. D.)

SANDEFJORD-BADEANSTALT

NORGE

der har viist sig gavnrig i 36 aar, er aaben fra 1 Juni til 1 Septembr. Foruden Svovl-, Slam og Gytjebad gives Dusche, Damp-, Dampdusche- Styrte- og Siddebad, samt almidelige varme Saltvandsbad. Gytjen er baade i chemisk og physisk Henseende af bedste Sort. Strömbadene anbefale sig ved den rige Saltholdighet, der er en Fölge af Fjordens heldige Beliggenhed.

Til Brønddrikning forefindes, foruden det for denne Badeanstalt særegne Svovlvand, alle Sorter mineralske Vande.

Som Badelæger practisere de tre i Sandefjord bosiddende Doctorer, Ebbesen, Winsnæs og Christensen.

Ved Badeanstalten bliver at erholde fuldstændig Sygegymnastik, Electricitetsbehandling og Massage. Forstandern for det medico-gymanstisk- orthopædiske Institut i Malmö hr. Bergmann vil atter iaar tage Ophold i Sandefjord under Badetiden, assisteret af en examineret svensk Dame til ledning af den kvindelige Gymnastik-afdeling.

Byen Sandefjord ligger imellem Tönsberg og Laurvig i en smuk Egn saa godt som ved Chrisitaniafjordens udmynding i Nordsöen. Til enhver Tid ere saavel enkelte Værelser som hele Familiebekvemmeligheder at erholde at erholde i staden til den moderate Priis af ½ til 1 Sp. Pr. Dag.

Badeanstalten har engageret et godt Musikcorps.

I det af en Park omgevne rummelige og smukt udstyrede Selskabslocale, hvor de meest læste danske, svenske og norske Dagblade forefindes, er etableret en meget god Restauaration, udelukkende beregnet paa Badegjæsterne, saaledes at disse er kunne erholde fuldstændig Kost eller blot Middagsspise ved Table d’hôte.

Ogsaa udenfor Badeanstalten findes i Sandefjord flere gode Restaurationer, der levere Middagsspise saavel ved table d’hôte som til Afhentning. Frokost og Aftenspise vil kunne erholdes i fleste Logier, enten leveret af Vertsfolkene, eller af disse besörget indkjöbt. Et i Sandefjord etableret Meieri levere Mælk, Flöde og Smör af prima Qvalitet.

Fra Stockholm til Christiania gaar Jernbane og fra Christiania gaar Dampskib directe til Sandefjord hver Mandag, Onsdag og Lördag.

Anmeldelser modtages af badeinspectören, der besörger Logier til de badegjæster, som derom maatte henvende sig til ham.

Sandefjord-Badeanstalt den 20de marts 1873.

Directionen.

Helsingfors Dagblad^[55], 6 mai 1873, Morgonbladet^[56], 6 mai 1873, Åbo Underrättelser^[57], 8 mai 1873, Folkwännen^[58], 14 mai 1873

Øresund 29 april. Harkavay, Michelson, fr. Sandefjord, t. Bjyrneborg.
Sundet passerat, april 29. Harkaway, Michelssøn, fr. Sandefjord t. B:borg, barlast.
Öresund, april 29. Harkaway, Mickelsen, Sandefjord, Björneborg, barlast
Øresund d. 29 april. Harkaway, Michelsson, fr. Sandefjord, t. Björneborg.

Helsingfors Dagblad^[59], 14 mai 1873, 16 mai 1873^[60]

Sandefjords Bad

Badegjæster underrettes herved om, at jeg i Aar som i de foregaaende asisterer dem med Lægehjælp, samt at jeg er villig til at ordne det Fornødne med Badetimer og Logis.

Sandefjord i Marts 1873.

W. G. Winsnes.

Morgonbladet^[61], 4 september 1873

Ro’ness, aug. 25. Onni, Hansen, fr. Sandefjord.

Morgonbladet^[62], 4 desember 1873

Calais, nov. 21. Ellida, Anderson, till Sandefjord.

Åbo Underrättelser^[63], 7 mai 1874; Helsingfors Dagblad^[64], 11 mai 1874

(H. D.)

Sandefjord-Badeanstalt,

Der nu har vist sig gavnrig i 37 Aar, holdes aaben fra 1:ste Juni til 1:ste September. Foruden Svovl-, Slam- og Gytjebad gives Dusch-, Cirkeldusch-, Damp-, Dampdusch-. Styrte- og Siddebad samt almindelige varme Saltvands. Gytjen er baade i kemisk og fysisk henseende af bedste Sort. Stræmbadene udmärker sig, som Fölge af Fjordens heldige Beliggenhed, ved en ualmindelig rig Saltholdighed.

Til Brønddriking forefindes, foruden det for denne Badeanstalt særegne Svovlvand, alle slags mineraliske Vande af bedste Sort.

Som Badelæger praktisere de 3 i Sandefjord boende Doktorer ebbesen, Winsnæs og Christensen.

Ved Badeanstalten bliver at erholde fuldstændig Sygegymnastik, Elektricitetsbehandling og Massage. Forstandern for det Medico-Gymnastisk-orthopediske Institut i Malmö, Hr. Berman, vil atter iaar tage Ophold i Sandefjord under Badetiden, assisteret af en examineret svensk Dame til Ledning af den kvindelige Gymnastikafdelning.

Fra Dhrr Charles Ingrversen & Sönners Maltkuranstalt i Kristiania kan der iaar ved Badet erholdes Maltsaft (concentreret Infusion) og Maltextrakt (Sundhedsöl).

Byen Sandefjord liggere imellem Tönsberg og Laurvig i en smuk Egn saa godt som ved Kristianiafjordens Udmynding i Nordsöen. Omegnen nær og gjærn er rig paa Naturskjönheder. Til Lystture saavel tillands som tilvands er der let Anledning.

Til enhver Tid er saavel enkelte Værelser som hele Familjebekvemmeligheder at erholde i Byen til den moderate Pris af 80 Øre til 4 Kroner pr Dag. Et godt Musikkorps är engageret.

I det, af en Park omgivne, rummelige og smukt udstyrede Selskabslokale, hvor et godt Pianoforte og Billard samt de mest læste svenske, danske og norske Dagblade findes, er en meget god Restauration etableret, udelukkende beregnet paa Badegjæsterne, saaledes at disse her kunne erholde fuldståndig Kost eller blit Middagsspise ved Table d’hôte.

Ogsaa udenfor Badeanstalten findes i Sandefjord flere gode Restauationer, der leverer Middagsspise saavel ved table d’hôte som til Afhentning. Frokost og Aftenspise vil kunne erholdes i de fleste Logier, enten leveret af Værtsfolkene eller af disse besörget indkjöbt. Et i Sandefjord etablerer Mejeri leverer Melk, Flöde og Smör af prima Kvalitet.

Fra Stockholm til Kristiania gaar Jernbane, og fra Kristiania gaar Dampskib direkte til Sandefjord hver Søndag, Onsdag og Fredag.

Anmeldelser modtages af Badeinspektören, der besörger Logier til de Badegjæster, som derm maatte henvende sig til ham.

Sandefjord-Badeanstalt den 18:de April 1874.

DIREKTIONEN

Åbo Underrättelser^[65], 8 mai 1874

(H. D.)

Sandefjord- Badeanstalt

holdes aaben i Juni, Juli og August. Svovlbad og ualmindelig saltholdige Söbad; Gytje; Svovlvand og mineralske Vande; Sygegymnastik, Elektricitetsbehandling, Massage; Maltkur. Gode og billige Privatlogier. God Restauration. Godt Musikkorps.

Udförlige Oplysninger i dette Blads N:o 104 for 7:de Maj. Anmeldelser modtages af Badeinspektören, der besörger Logier til de badegjæster, som derom maatte henvende sig til ham.

Sandefjords-Badeanstalt d. 18:de April 1874.

DIREKTIONEN

Helsingfors Dagblad^[66], 12 mai 1874, Morgonbladet^[67], 12 mai 1874

Af Finska Läkaresällskapets handlingar har 1873 års N:o 4 utkommit och innehåller: Om Finlands äldsta receptur, af F. J. Rabbe. – Om Badanstalten i Sandefjord, af F. J. Rabbe. – En ny konserveringsmetod för anatomiska preparater …

Åbo Underrättelser^[68], 23 juli 1874

– Eldswåda i Sandefjord. Enligt telegram från den nämnda norska badorten utbröt derstädes den 30 juli kl. 3 e. M. En häftig eldswåda.

Fem gårdar nedbrunno. Ingen af badgjæsterna har lidit någon brandskada.

(se også https://mittsandefjord.xyz/brann/)

Helsingfors Dagblad^[69], 26 juli 1874

– Eldsvåda. (Telegram till Dagens Nyheter). Sandefjord d. 20 Juli. En häftig eldsvåda utbröt här i dag kl. 3 på e. M. Oaktad en betänklig brist på vatten var rådande, lyckades man dock dämpa elden, sedan fem gårdar nedbrunnit. Ingen af härvarande badgäster befinnes bland de brandskadade.

Helsingfors Dagblad^[70], 8 oktober 1874

Hals 25 sept. Ouni, Hansen, t. Sandefjord.

Finlands Almänna Tidning^[71], 17 oktober 1874

– Sandefjords bad, hvilka på senare tider varit mycket besökta äfven af finnar, torde komma at undergå en förbättring. Det lär, yttrar den norska tidningen Morgenbladet, vara fråga om att samla aktierna i denna badanstalt på en hand och öfverlämna egendomsrätten til en enda man, som bättre än ett aktiebolags styrelse skal kunna uppfylla de fordringar, som ställas på en framstående anstalt af detta slag.

Morgonbladet^[72], 26 november 1875

Shields, nov. 15. Onni, Hansen, t. Sandefjord

Helsingfors Dagblad^[73], 22 januar 1875

Fra en artikkel om ”Norges smalspåriga jernvägnät”:

1) Från Drammen föres en bana genom Skouger og Sande til Veieröd, derifrån genom en tunnel i Haneklefven till Kaldager, hvarest den delas i två linie, af hvilka hufvudlinien går genom Hof, Laurdal och Slemdal till Skien, medan den andra linien föres genom Botne och Vaale til Tokerud i Borre – hvarifrån en sidolinie till Horten – och vidare till Tönsberg, Sandefjord och Laurvik, som blivfer banans ändpunkt här, alltså utan förbindelse mellan Laurvig och Skien …

Helsingfors Dagblad^[74], 27 april 1875, 20 mai 1875^[75], 30 mai 1875^[76]

Sandefjords Svovlbad

og Söbadanstalt i

Norge

Badestædet Sandefjord med c. 2000 Indbyggere, ligger i en af Norges smukkeste Egne i Jarlsberg og Laurvigs Amt, under 59^o 8’ nordlig Breddegrad, resp. 1 ½ og 2 ³/₈ M fra Byerne Laurvig og Tönsberg og 11 fra Kristiania.

Se herværende salinske Svovlkilder, den fortrinlige Havgytje, Sövandets ualmindelige Saltholdighed samt Stedets smukke Omegn og Beliggenhed, har tilstrækkelig godtgjort sit i snart 40 Aar hævdede Ry.

Telegraftraaden og næsten daglige Dampskibe sætter Stædet i Forbindelse med ind- og Udlandet og gjör Adgangen let.

Sæsonen aabnes 1ste juni og slutter 1ste septbr. De Sygdomme, mod hvilke Svovlbrönden i Forbindelse med her brugelige kombinerede Svovl, Gytje,- Sö- og Dampbade, med Brugen af fremmede naturlige, varme eller kolde, Mineralvand, Kreuznacherkur, Elektricitet, Massage osv., samt af Meduserne til udvortes Brug, har vist sig heldbringende, ere : Gift, Rheumatismus, kroniske Leddesygdomme, Skrofler, engelsk Syge, Underlivsplethora og Hæamhorrhoidallidelser, Sygdom i Lever og Milt, Obstruction, Lamheder, Apoplexi, tertiær Syfilis og Mercurialismus, Hypokondri, Disposition til Forkjölelse, Nyre- og Bläresten, Uterinsygdomme, Menstruationsanomalier og Hysteri, kroniske Hudsygdommeer, neuralgier, almindelig Svækkelse osv. osv.

Under Adresse: ”Badeinspektören i Sandefjord i Norge” kan skriftlig eller telegrafisk bestilles Logis og rekvireres Badets Prospektus.

Marts 1875.

Distriktslæge Thaulow

Wiborgs Tidning^[77], 29 juni 1875

Innklarerte skip:

Den 25 juni. Holl. brigg. Marie, L. Larsen, Sandefjord, ballast

Morgonbladet^[78], 29 september 1875, Hufvudstadsbladet^[79], 30 september 1875

Innklarerte skip:

Skeppet Esmeralda, A. Andersen, Sandefjord, Reval, ballast.

Helsingfors Dagblad^[80], 19 oktober 1875, Morgonbladet^[81], 21 oktober 1875, Hufvudstadsbladet^[82], 23 oktober 1875, Hufvudstadsbladet^[83], 24 oktober 1875

Utklarerte skip:

Okt. 18, skeppet Esmeralda, A. Andersson, Antwerpen, battens, bräder & plankor;

Helsingfors Dagblad^[84], 25 mars 1876, Helsingfors Dagblad^[85], 8 april 1876, Helsingfors Dagblad^[86], 18 april 1876, Helsingfors Dagblad^[87], 26 april 1876, Helsingfors Dagblad^[88], 3 mai 1876

Sandefjords Svovlbad og

Söbadsanstalt

i det sydlige Norge.

1 ½ M. fra Laurvig, aabnes 1 Juni och lukkes 1 Septb. De herværende salinske Svovlkilder, den förtrinlige Havgytgje; Anvendelsen af Meduserne i Balneotherapiet og Sövandets ualmindelige Saltholdighed, samt den lille Byes smukke Beliggenhed i Bunden af Fjorden – som sætter Stædet i næsten daglig Forbindelse med Ind- och Udlandet – har nu i strax 40 Aar sikret Badet dets höie Rang.

Badeanstalten har siden ifjor undergaat en total ombygging, den balneotekniske Drift er indrettet efter Nutidens Fordringer og Udstyres er komplet og komfortabelt.

Nöiaktig Prospectus sendes og Leien af Logi besörges med Omhy paa Henvendelse under Adrs: ”Sandefjords Badeanstalt”; hvorimod Syge- og Bade-anmeldelser bedes sendte – indtil 1 Juni – til Badets Direktör, Herr Dr. Knudsen, poste restante, Christiania, som ogsaa vil sende Prospectus og give enhver önskelig Oplysning.

Marts, 1876, Distriktslæge THAULOW.

Finlands Allmänna Tidning^[89], 12 juni 1876; Helsingfors Dagblad^[90], 13 juni 1876; Morgonbladet^[91], 13 juni 1876

– Pastor Stockfleth. Detta namn, aktadt och med kärlek ihågkommet äfven inom finska landamären, är för våra läsare icke obekant.

Från Sandefjord i Norge skrifves den 3 juni: med stor högtidlighet och under allmänt deltagande från menighetens sida aftäcktes i thorsdags den på Sandeherreds kyrkogård öfver pastor Stockfleth og hans hustru restad och förmedelst bidrag från alle landets trakter åvägabragta, vackra minnesvården. Denna är af granit, omkring fem alnar hög samt slutar i ett kors af hvit marmor.

Midtelpartiet utgöres af en mellan två vackra marmorpelare infattad fint polerad skifva med följande inskrift:

Sognepræst

Nils Joakim Kristian Vibe

Stockfleth

Finnernes ædle Lærer

f. 11 Januar 1787 d. 26 April 1866

og hans elskelige Hustru

Sara Kornelia Koren Christie

Höiagtelse og Taknemmelighed

satte dem dette

Minde

Dav. Salme XXXII, 1,2 Matt. 11, 6.

I minnesvårdens öfversta del er infattad en medaljong af hvit marmor, hvilken framställer en ”Fin”, *) hvilken förrättar sin andakt vid foten af ett kors, på hvars ena sida man ser en lappkåta, under det att en rehnhjord framträder på den andra.

Detta af bildhuggaren Jakobsen utförda arbete kan både med hänseende til idén och utförandet kalls ett särdeles lyckadt konstverk. Aftäckningsceremonin förrättades af biskop Essendrop. – En väldig menniskomassa bivistade den djupt tilltalande högtidligheten.

Öfverallt i staden och dess omgifningar flaggades, äfvensom å de i hamnen liggande fartygen.

_ _ _ _ _

*) Norrmännen kalla lapparna för finnar.

Helsingfors Dagblad^[92], 27 juni 1876, Morgonbladet^[93], 1 juli 1876

Hals 14 juni. Onni, Tholvsen, t. Sandefjord

Finlands Almänna Tidning^[94], 12 juli 1876

– En Plimsollsk likkista. På Skagen har i år strandat ett fartyg, hvilket genast efter strandingen krossades af vågorna. Besättningen drunknade, Vrakdelarne hafva sedermera blifvit undersökta, och det har blfvit ådagalagt att fartyget varit i så uselt tillstånd, at sämre vara aldrig anträffats vid kusten.

Det hade varit brigg tackladt, var hemma i Sandefjord och var destinerat til Göteborg med salt. Fartygets namn var ”Anna” och storleken 347 tons. Då strandingen egt rum uppbar egaren en försäkringssumma af 46,600 kr.

Morgonbladet^[95], 26 juli 1876

Avisen har en lengre artikkel om det andre nordiske legemøtet, avholdt i Gøteborg i juli 1876, og avslutter med dette:

Följande utställare hade om lördagen exponerat sina instrument och preparat, näml.: apotekaren O. L. Björkbom, kemiska preparat; Firedrich Witt, i Rostock, d:o; prof Camillus Nyrop, i Köpenhamn, kirurgiska instrument; C. Larssen, i Göteborg, d:s; I amuel (Nachfolger w. Tescher), Berlin, optiska och systoliska instrument; Carl berg, Berli, farmaceutiska och fysikaliska apparater; samt dr. A. Thaulow, badpreparat från Modum och Sandefjord, till illustrerande af badmetoderna på dess ställen.

Björneborgs Tidning^[96], 26 august 1876

Innklarert:

Havfruen, L. A. Larsen, Sandefjord, barlast

Helsingfors Dagblad^[97], 2 oktober 1876; Morgonbladet^[98], 6 oktober 1876

Grangemouth 21 sept. Onni, Tollefsen, fr. Sandefjord

Helsingfors Dagblad^[99], 13 desember 1876, Morgonbladet^[100], 22 desember 1876

Rochefort 28 nov. Toivo, Johannesen, t. Sandefjord

Helsingfors Dagblad^[101], 22 april 1877, Åbo Underrättelser^[102], 24 april 1877, Helsingfors Dagblad^[103], 6 mai 1877, Åbo Underrättelser^[104], 8 mai 1877, Helsingfors Dagblad^[105], 20 mai 1877, Åbo Underrättelser^[106], 22 mai 1877, Helsingfors Dagblad^[107], 5 juni 1877, Åbo Underrättelser^[108], 5 juni 1877

Svovl- og Havgytjebadet

Sandefjord

i det sydlige Norge

1 ½ M. fra Laurvig aabnes 1:a Juni. De herværende stærke salinske Svovlkilder, den fortrinligste Havgytje, Anvendelsen af Meduserne i Balneotherapien, en virksom Badetechnick og Sövandets ualmindelige Saltholdighed, amt den lille Bys smukke og lune Beliggenhed i Bunden af Fjorden som sætter Stædet ved Dampskibe i en daglig Forbindelse med Ind- og Udlandet, har nu i 40 Aar sikret Badets höie Rang.

Sygdomme som med Hel behandles ere: Gift: Rheumatismus, slet Hud, kroniske Ledde-, Hæmorrhoidal-, Lver., Milt-, og Hudsygdomme, Underlivsplethora, Obstruction, Lamheder og Neuralgier – hvor Brugen af Meduserne saa virksom understötter Kuren, – tertiær Syfilis og Mercurialismus, Skrofler, Nyre- og Blæresten osv. osv.

Nøiagtig Prospectus sendes og Leien af Logi besörges paa Henvendelse under Adress: Badeanstalten i Sandefjord, eller til Badets Overlæge, Dr. Knutsen. Adress: Christiania, som modtager Sygejournaler og med Fornöielse giver enhver önsket Oplysning.

Modum i Marts 1877.

Districtslæge Thaulow.

Helsingfors Dagblad^[109], 27 juli 1877, Morgonbladet^[110], 27 juli 1877, Hufvudstadsbladet^[111], 28 juli 1877, Hufvudstadsbladet^[112], 29 juli 1877

Innklarerte:

Juli 26 norska briggen Nordamerika, M. Andersen, fr. Sandefjord, ballast

Östra Finland^[113], 7 september 1877

Förteckning öfver qvarliggande bref å postkontoret i Wiborg för Augusti månad år 1877

…

Retournerade

…

Ifrån … Sandefjord, L. A. Isaksén …

Helsingfors Dagblad^[114], 22 oktober 1877

Dungeness 10 okt. Toivo fr. Sandefjord

Åbo Underrättelser^[115], 23 oktober 1877

Köpenhamn, okt. 12, passerat: … Nordpol, Evensen, fr. Sandefjord til Kotka. …

Helsingfors Dagblad^[116], 30 oktober 1877

Handel och Sjöfart.

Sjöfartsnotiser.

– KÖPENHAMN 22 okt. Briggen Columbus, Maagensen, hemma fr. Sandefjord, på väg fr. Finland t. Honfleur m. plankor, råkade i går på grund i närheten af Dragör, men kom dock med tillhelp af en bogserångare, sedan den med assistens lättats från land, åter loss och inhemtas i dag til redden, der den skall underökas af dykare.

Morgonbladet^[117], 2 november 1877

Sjöberättelse.

Köpenhamn den 22 okt. Briggen Columbus, hemma från Sandefjord, från Finland till Honfleur med plankor, råkade i går i närheten af Dragör på grund, men blef dock med tillhjelp af en begningsångare, sedan den mes assistens från land lättats, åter flott og inhemtades idag i sl¨ptåg til härvarande redd, hvarest densamma skal undersökas af dykare.

Åbo Underrättelser^[118], 7 januar 1878

Fjällbacka, dec. 24. Norska briggen Marie, Tolvesen, fr. Sandefjord, inkom i går e. M. på Sköldefjorden vid Fläskö, på resa från Finland till Honfleur med last af bräder. Faryget har under resan de senare dagarne haft svårt väder och förlorade i lördags stormasten, segel och en del däckslast samt har 8 fot vatten i rummet.

Morgonbladet^[119], 23 februar 1878

Fraktberättelser

Newcastle

(Meddel, af hrr. Borries, Craig & Co.)

…

Segelfartyg Ångare

… Sandefjord, Small 6 10 …

Helsingfors Dagblad^[120], 1 april 1878

Kleven 12 mars. Onni, Salvesen, Fr. Sandefjord t. Leith.

Åbo Posten^[121], 2 april 1878, Helsingfors Dagblad^[122], 6 april 1878, Åbo Posten^[123], 10 april 1878, Helsingfors Dagblad^[124], 13 april 1878, Åbo Posten^[125], 17 april 1878, Helsingfors Dagblad^[126], 20 april 1878, Åbo Posten^[127], 24 april 1878, Helsingfors Dagblad^[128], 28 april 1878, Åbo Posten^[129], 2 mai 1878, Helsingfors Dagblad^[130], 4 mai 1878, Åbo Posten^[131], 8 mai 1878, Helsingfors Dagblad^[132], Åbo Posten^[133], 16 mai 1878, Helsingfors Dagblad^[134], 18 mai 1878, Åbo Posten^[135], 22 mai 1878, Helsingfors Dagblad^[136], 26 mai 1878, Åbo Posten^[137], 29 mai 1878

Svovlbadet og Havgytjebade

Sandefjord i Norge

Aabnes 1ste Juni og lukkes 1ste September. Stedet ligger ved Christiania fjorden og 1 ½ mil fra Laurvig. De herværende stærke salinske Svovlkilder, den fortrinlige, vel præparerede Havgytje, Søvandets tore Saltgehalt, i Forbindelse med de her brugelige eiendommelige Kurmethoder, sikrer den smukke lille By en høi rang som Badested.

De Sygdomme som med størst Held behandles ved Sandefjords Bad og Drikkebrønd, er: Gift, Rheumatisme, kroniske Leddesygdomme, Kjærtelsvaghed, engelsk Syge, Underlivsplethora, Hæmorrhoidallisdelser, Sygdom i Lever og Milt, Obstruktion, Lamheder, Apoplexi, tertiær Syphilis og Mercurialisme, Hypokondri, Disposition til Forkjølelse, Nyre- og Blærestene, Livmodersygdomme, Menstruationsanomalier og Hysteri, kroniske Hudsygdomme, Laryngiter, Bronkiter, Neuralgier, almindelig Svækkelse osv. osv.

Logi besørges med Omhu paa Henvendelse under Adr.: ”Badeanstalten i Sandefjord” ligesom Badets Overlæge D:r Knutsen – før badetiden Adr.: Christiania – modtager Sygejournaler og fiver enhver ønsket Oplysning. Desuden udleverer eller forsendes Prospectus af de ærede Herrer ”Frenckel & Son” i helsingfors samt ”Fenckellska Bokhandel” i Åbo. Dette gjælder ogsaa om:

S:t Olafs Kildens Kuranstalt paa

Modum i Norge,

som ligeledes aabnes 1:ste og lukkes 1:ste September. Anstalten ligger i Nærheden af Christiania-Drammen-Randsfjord-Banens Station Vikersund, ved Udløbet af Tyrifjorden, 4 ½ Time fra Christiania, i en smuck Fjeld og Skovtrakt og har vist sig virksam og velgjørende som Sanatorium med dets Melk- og Vallekuranstalt, samt som Badested paa Grund af dets rige jernkilder og de her brugelige Barnaale- og jernsaltholdige Myrgytgjebade m. m.

Sygdomme, som behandles med stort Held, ere: Blegsot og Blodmangel, alle Svækkelsestilstande, som almindelig nervøsitet, langsom Reconvalescents, svækket Hudsystem med Disposition til rheumatiske Forkjølelser of til Catarrher, svækket og træg Fordøielse, begyndede Rygmarkstæring, Nervesmerter, hypochondriske og hysteriske Sensationer og Sindslidelser, Modertilfælde, Anlægt il Abort, Sterilitet, profuse Blødninger og Menstruationsuordner osv. osv. derhos Sygdom i Aandedrætsorganene som chroniske Bronchiter og chroniske Lungebetændelser med alle deres Følgesygdomme, Catarrher – specielt henledes Opmærksomheden paa Spidscatarrher-, Tæring i Stadiet ”Mistanke” osv. osv.

Anmeldelser modtages og Prospectus sendes af Undertegnede og af Badets Overlæge Dedichen (pr Aamot i Modum). Desuden henvises til ovennævnte Herrer Boghandlere.

Marts 1878 Districtslæge Thaulow.

Helsingfors Dagblad^[138], 6 april 1878, Åbo Underrättelser^[139], 7 april 1878

– Från löjtnant S. Christensen har till hans familj i Sandefjord ingått bref, i hvilket enligt Sandefjords Tid. meddelas, att han fortfarande tjenstgör vid den finska skarpskyttebataljonen, som är förlagd nära Konstantinopel. De osäkra politiske förhållandea hafva verkat derhän, att tanken såväl på en utflygt till Grekland som på hemresan måste tillsvidare uppgifvas.

Helsingfors Dagblad^[140], 5 mai 1878, Hufvudstadsbladet^[141], 5 mai 1878, Morgonbladet^[142], 6 mai 1878

Ankomne skip 4 mai

…norska sk. Lydia, P. Larsen, Sandefjord, ballast. …

Åbo Posten^[143], 3 august 1878

Bref från en norsk Badort

Efterföljande oss benåaget tillsända skildring från en resa till en norsk badort och wistelsen derstädes är ett utdraf ur ett privat bref daderadt: Sandefjord den 25 Juli. Då det norska badorterna, såsom Modum, Sandefjord, Gausdal m. fl. i år warit besökta af flera finnar än wanligt och då dessa ställen ännu torde wara föfa bekanta hos oss, hoppas wi den ärade korresp. Ej mistycker att wi gifwa hans skrifwelse en större spridning än afsedt warit.

Brefwet lyder:

Här har du mig nu midt uppe i gyttja, swafwelwatten, hafsluft och alla möjlga helsobringnade materier. Här swaflas man både utan och innan, risas med ”Birkeløv”, frotteras med och kokas i gyttja och warder få en ny mennsika kroppsligen åtmindstone, ty, oaktadt den store tuktomästaren riset, sitter allt den gamla själen med alla sina skröpligheter qwar.

Til dessa hör ock, såsom du wäl torde weta, en speciel tröghet till brefskrifning. Emellertid har jag nu sökt uppmjuka mig ur det öfwerljufwa lättjans lugn, i hwilket man här försjunker, för att lemna dig några torftiga rader om de öden, hwilka mött oss efter affärden från fädrenejorden.

Wi befinna oss ergo på ”Åbo” och styra kosan till ”moderlandet”, men hafwa intet anmärkingswärdt att förtälja om denne färd; den war ut och in lik en wacker sommartur inom Finlands wattenområden. Likaså underlåter jag att relatera om wår wistelse i och det intryck den stolta Mälarestaden gjorde på oss – de känner henne wäl och hon hwarken winner eller förlorar på mitt omdöme.

Det war dock läro- och minnesrika dagar jag tillbragte i henne och hennes omnejd. Solna och Ulriksdal blefwo mig ganska kära, det senare såwäl för de wackra samlingar det inneslöt, som för det wemodiga intryck af öfwergifwenhet det gjorde.

Det tycktes sörja den anda, som af kärlek till forntiden och konsten dit hopfört så mycket af värde. Den ringa omwårdnad, stället nu åtnjöt, witnade wältaligt om huru snart minnet af individen, wore han än högt uppsatt, förgår.

Det war dock icke meningen att stanna här. Wi rulla således widare med snälltoget till Christiania och annotera derwid, att wår kroppsliga hydda, som blifwit bortskämd genom den utmärkta beqwämligheten i wåra jernwägsvaggoner, uttalade sitt speciella missnöje med denna färd, wäl icke så högt Swerige som fastmer i Norige, der densamma instufwades i en på båda sidor tillät kätte, lig den i de gamla H:fors-T:hus vaggonerna befintliga, men hwars sofföfwerdrag woro af tiden och föregående gäster så tiltygade, att det war blott efter de lifligaste protester mot ett sådant granskap wi kunde twinga wederbörande partier af wår warelse at formera närmare bekantskap med detsamme.

Hvem wet huru striden skulle hafwa aflupit, om icke wår upproriska natur skämts blidare wid åsynen af de små iskylda wattenreservoirer, som en wänlig omtanke för trötte och af detta dignande resenärer placerat i taket på hwarje af dessa afplankningar. Idén war så utmärkt och werkan af den swala drycken så underbar, att wi resignerade och beslöto annotera denna ljuspunkt, rekommenderande den åt wår jernwägsstyrelse som ett medel att ytterligera öka sina förtjenster om konsorter på wåra banor.

Af den omgifwande naturen sägo wi sannerligen icke mycket, ty större dele af färden, som inalles räckte 16 ½ timmar, skedde om natten. Dock kunde man i morgonstuden skönja Wermlands, om vårt eget land ganska mycket påminnande täcka vyer, samt ju längre det led på dagen, beundra de blånande fjellar på den norska sidan.

Landskapet här hade dock ännu icke den storslagna karakter, som det lärer hafwa högre uppåt; utan war här allt leende och gladt. Esomoftast förekommo inwid jernwägen industriella inrättningar, förnämligst sågar, hwilka, hwad wirket beträffade, tyckte hålla sig till wida klenare dimensioner än hos oss.

Christianias wackra omnejd passerades ändtlingen, men hwarken åt denna eller shelfwa staden kunna wi egna något studium. Wi observerade blott, att den war modernare och mindre intressewäckande än Stockholm. Förhållandena der woro ock mera skilda från wåra än i Swerige, och man fann sig ännu icke riktigt i det nya.

Efter en åtta timmars ågbåtsfärd swängde we in i Sandefjords bugt och upptäckte i bottnen på densamma en liten stad: målet för wår resa. Ett hundratal medborgare emottog oss på stranden, och allt såg så Nådensdalsmässigt ut som möjligt.

De första beträttelserna man är böjd at egna en ort, som för en tid får äran herbergera ens wärda person, äro ej af det blidaste slag, allt kritiseras, sållas og intet går obetingadt och utan anmärkning igenom.

Så war det äfwen fallet med de första dagarne: gatorna krokiga, ostenlagda med usla trottoirer och rykande af dam, så att luftkanalerna twärt stoppades, husen gammaldags med låga rum o. s. w.

Men hur det lider, klarnar horizonten äfwen i detta afseende, och sedan jag nu kommit til ett temligen normalt tilstånd härutinnan, tror jeg mig kunna utan alltför wådliga kolfwar åt rättwisan uttala mig angående Sandefjord.

Staden, som ligger på samma höjd som södra kusten af finska wiken, är en af de mindra och räknar antalet af sina innbyggare till 2 à 3,000. ”Blef köpstad 1845 och har en betydande handelsflotta, navigationsskola” m.m. heter det i guiden. Gatorna äro af en passande bredd, wisserligen icke raka såsom hos oss, men derför ock mindre enformiga.

Byggnaderna äro af trä, en à twåwånings, de senare wanligen försedda med höka spetsiga tak samt twå fönster i windusgafwlen (den wanliga stilen äfwen på den kringliggande landsbygden) En större mägnd i landtlig eller villa-stil uppförda hus förekomma äfwen. Samtliga byggnader äro täckta med takpannnor af tegel och göra genom de ljusa färger, i hwilka de äro målade, ett godt och gladt intryk.

Till detta bidrager ock i wäsentlig grad de oändligt täck små blomster- och trädgårdsanläggningar, med hwilka äfwen den minsta fläck er prydd. Rosor äro här en älskningswäxt och jag har ej sett dem nogonstädes så rikligt belöna odlarens möda som här, ware sig, att de prunka i form af träd eller såsom flingerwäxt kläda de solbelysta verandorna, skänkande dessa en uppfriskande, balsamisk skugga.

Lägg härtill, att gatorna en eller twå gånger om dagen spolas med watten ur wattenledningen och att friska sjö- eller fjellwindar ständigt spela genom staden, så finner du, att man här föga känner till stadslifwets qwalm och tunga.

Hwad förhållandena i öfrigt widkommer, äro de enkla, men få goda man kan önska sig. Stölder torde wara något ytterst sällsynt, åtminstone hafwa vwi utan förlust af något existerat dag och natt under twå weckor för olästa dörrar.

Poliser synes icke till, liksom jag icke heller kunnat upptäcka en enda drucken person på gator eller almänna platser. Tiggare finnas icke heller, och såwäl i följd af den lifliga rederirörelsen (i år byggas tre fartyg), i hwilken äfwen den mindre bemedlade delen af befolkningen har sina små andelar, som ock genom den förtjenst de kunna hemta af de tillströmmande badgästerna har det lycklig förhållande uppkommit, att nästan ingen fattigtaxering behöfwer ske. Att den allmänna stockningen i affärerna äfwen här kännes, försäkras, ehuru dess följder icke för den med förhållandena å orten blott ytligt bekante träda så uppenbart i dagen

Nu torde det dock wara tid att sluta detta, ty ansträngningen det wållat har warit utomordentlig. I nästa bref skall jag widröra badanstalten och lifwet der.

En nyhet må dock annoteras såsom den första i år: en ung dansk löjtnant S. har, såsom man här säger, funnit ”sit förlorne Sideben”, d. w. s. förlofwat sig med den unga fröken K. Eklateringen skedde i går under flaggning i badets societetslokal och allmän ”förundring”.

Au revoir.

Åbo Underrättelser^[144], 11 august 1878, Helsingfors Dagblad^[145], 12 august 1878

Fartygskollision. Sandefjord, aug. 2. Finska barkskeppet Kave, Blanquist, dest, fr. Uleåborg til Liverpool med trälst, har efter kollision med ett okändt fartyg, vattenfyldt och eljest mycket skadadt, inlupit til Mandal.

Helsingfors Dagblad^[146], 24 august 1878

Fra en artikkel med tittelen ”Nordiska Sanatorier, (Bref til Dagbladet), St. Olofs bad (Forts)” finner man et avsnitt som handler om Dr Thaulow:

Någon dag bör man bese doktoer Thaulows mueseu, som han hemfört från sina utländska resor; en stor samling konstalster och konstindustriela föremål. Hans tafvelgalleri och hans norska landsmäns skulpturer äro en öfverraskning för dem som här på orten endast väntat aat få se enformigt badlif.

Den vänlige mannen med de skarpa, lifliga ögonen, kommer i Norges badhäfder intaga en utmärkt plats, Med ofandtliga kostnader, med klok omtanke har ha af intet skapat denna badort och äfven uppryckt den honom tilhöriga Sandefjords hafsbadanstalt till det förtjenta anseende, den har vunnit. Sjelf bor ha här på Modum med sin familj, är ständigt verksam, tänker ut nya planer, fullföljer dem med snabbhet och arbetar sålunda rastlöst på sitt främsta mål – att ställa Norges badanstalter på höjden af tidens fordringar.

Åbo Underrättelser^[147], 13 oktober 1878

En artikkel som bygger på et skriv fra den svenske og norske generalkonsulen i Havre, gjennom det svenske kommerskollegiet, dreier seg om hva som er gjeldende rett med hensyn til oppmåling av trevarer importert fra nordamerika, og dermed beregning av frakt. Og et skip fra Sandefjord har vært oppe i en slik sak, tidligere:

Detta afgörande har också lagts til grund för en skiljemannadom, afsagd den 6 innevarande månad här på platsen i en tvist angående beräkningen af frakten för en last ”pitch-pine” och ek, införd från Pensacola med skeppet Sophoe från Sandefjord. I enlighet med denna dom blef sålunda för de öfverskjutande dimensioner, som den företagna verifikationen af lasten utvisade mot hvad som fans uppgifvet i konnoissementet, utbetaldt ett frakttillägg af francs 1,258.

Helsingfors Dagblad^[148], 8 november 1878, Morgonbladet^[149], 8 november 1878, Åbo Posten^[150], 9 november 1878

London, 30 okt. Toivo, Anderson, t. Sandefjord

Åbo Underrättelser^[151], 18 april 1879, Helsingfors Dagblad^[152], 19 april 1879,

Svafvel- och Hafsgyttjebadet i Sandefjord

Samt

S:t Olofskällans Kuranstalt på Modum i Norge

hållas öppna från den 1 juni till den 1 sept. Fullständig prospekt öfver begge anstalterna erholdes af hrr Bokhandlare Samson & Wallia i Stockholm, Petterson i Göteborg, Akademiska Bokhandeln i Upsala och Gleerup i Lund – och på Modum D:r Dedichen – adress: Aamot i Modum, hvilka begge med nöje lemna en hvar ’onskad upplysning.

Sandefjord, med något öfver 2,000 innevånare, ligger vid Kristianiafjorden, ungefär 1 ½ mil från Laurvig. Dessa starka saliniska svafvelkällor, den utmärkta hafsgyttjan, användadet af medusorna (maneterna) i balnetherapien, en verksam bad-teknik och hafsvattnets ovanligt sstarka salthalt samt den lilla stadens täck och luna belägenhet i ändan af fjorden, hvilken säter stället i näsan daglig ångbåtförbindelse med Kristiania och det öfriga in- och utlandet, – ha nu i öfver 40 år stadfästat badindrättningens goda rykte.

Indikationerne för Sandefjord äro gifna i det ofvanstående. Dess utmärkande drag ligga i svafvelkällorna och hafsgyttjan, Men som starkt hafsbad derjemte, blir stället ännu mera betydande, då kombinationen af eller öfvegången till anstaltens olika balneeotherapeutiska metoder under kunnig ledning tillåta behandlingen af större sjukdomsgrupper.

Modums Kuranstalt och Sanatorium, med starka järnkällor, ligger i närheten af Kristiania-Randsfjordsbanans station VIkersund, 4 ½ timmars färd från Kristiania, i en vacker fjell- och skogstrakt. Myrjorden som bildar subsratet til myr-gyttje-baden – Moorbäder – står i styrka och verksamhet icke tilbaka för Uutlandets berömdaste ”Moor” och öfverträffa dem till och med i rikedom på styptiska salter, och barrbaden kunna serveras uran sparsamhetshhänsyn.

Indikationerne för Modum som bad och som sanatorium, i en passande höjd öfver hafvet och i en ren bergs- og skogsluft, äro kanhända ännu mindre begränsade än för Sandefjord. En korrekt genomfördbadkur, så som den här användes, i förbindelse med härvarande sanitära förhollanden har i alla svaghetstilstånd (allmän svaghet eller svaghet i särkdilda organer eller grupper), nercsjukdomar, blodbrist eller dålig blodberedning, o. s. v. Åstadkommit resultater som icke kunna sättas nog högt.

Som Sanatorium, med eller utan bruk af bad, mot sjukdomar i andedrägtsorganerna under bruk af vassla, mjölk, flötgröt och kraftig näring, eller under bruk af inhalationer af barrnåldunster, Waldenburg, o. s. v., har Modum lemnat vackra resultater i sådana fall som ännu äro tilgängliga för terapien. Men för att uppnå dylika bör man naturligtvis icke vänta allt af de reglementerade sex veckorna.

April 1879.

Distriktsläkaren THAULOW

Finlands Almänna Tidning^[153], 24 juli 1879

Blandade ämnen

– Om de norska badorterna skrifves från Kristiania till et svenskt blad:

Våra badorter synas allt mer komma på modet, ty dels ökas årligen deras antal, dels besökas de allt mer af utländingar, isynnerhet Modums bad, der bland badgästerna det öfvevägande antalet utgöres af svenskar.

Klimatet deruppe är härligt, furen och granen i den till en stor park ombildade skogen gifva luften en doft så lätt och aromatisk att tll och med de sjukaste lungor andas friare der än mången annanstädes. Själfa baden äro förträffliga. Man genomgår en ordentlig behandling med gyttja, björkris, dusch o.s.v. allt efter som man behöfver det, och nöjet räcker en halftimme då badet tages väl och grundligt. Vattnet i S:t Olafskällan är starkt jernhaltigt och stärkande, Bröstlidande kunna likaledes få genomgå en inandningskur på anstalten.

För nöjen och utflygter har man äfven sörjt, i det man utom promenaderna till de vackra vattenfallen i trakten, deribland Kaggefoss i främsta rummet bör nämnas, äfven har tillfälle att företaga utflygter till RIngerige och nickelverket i Modum, m.m.m. De sistnämnda turerne bero dock mycket på huru vida man sjelf är i besitning af en tillräcklig kraftig initiativ förmåga.

Detta är nu ljussidorna vid badorten, men naturligtvis finnes här som annanstädes en skuggsida ch den består i – det dyra priset. I denna riktning går det så långt att om en familj medför barn så små att de ejkunna läsa måste dock afgift betalas för tidningsläsning för hvarje medlem af familjen. Åtminstone vet jag att dylika fall inträffat.

En annan märklig inrättning är också den ”nässkatt” af 30 öre pr dag som hvarje besökande måste erlägga. På fråga om hva dessa penningar skola begagnas till gaf man svaret: ”till parkens underhåll”.

Samma uppskörtningssystem, om också i mindre skala, råder äfven vid Sandefjord som eges af samme man, distrikstsläkaren Thaulow, hvilken sjelf bor på Modum, der han har en vacker konst- och antiqvitetssamling som stundom öppnas för skådelystna badgäster under badsejouren.

Sandefjord, som har präktiga saltvattens- och svafvelbad, är också ett mycket godt badställe som besökes af många gäster, deribland åtskilliga utländingar. Sandefjord har en öppen belägenhet vid Kristianiafjorden samt en god och stärkande hafsluft. Åtskilliga tycka väl att der är litet blåsigt, men detta betyder dock föga.

Det säges att Thaulow äfven velat köpa kallvattenkuranstalten Grefsen en half mil från Kristiania, men hittils har det ej lyckats honom. Âfven denna badort är alltid talrikt besökt. Prisen här äro – utan att egentligen vara billiga – dock ej så högt uppdrifna. Behandlingen anses vara utmärkt god, och själfva stället, som ligger alldeles under Grefsen-åsen, har gudomlig utsig öfver hela Kristianiadalen.

Den modernaste af våra badorter er dock deet för ett år sedan uppbygda Hankö kustsanatorium som ligger ett stycke från Fredriksstad. Det ligger på en förtjusande vacker ö, som egaren på kort tid gjort till en präktig och komfortabel badort för den som om sommaren vill vistas i den fria naturen vare sig af sanitära eller rekreationsskäl. Prisen äro här någorlunda moderata, och man installeras ej här i en stor kasern, utan i mindre hus, uppbygda här och der på den vackra ön.

Gausdals sanatorium är ej heller gammalt till åren, men dock gammalt nog att hafva häfvdat sitt rykte som en förträfflig vistelsesort för helsans upprättholdelse och förbettrande. Prisen åaro äfven temligen moderata, och för befodring till och från stället är det sörjdt, så att till och med en sjuk menniska har lätt att komma dit upp. Stället er mycket besökt.

På flera af våra bondgårdar i fjellbygderna anordnar man ofta enskilda sanatorier som besöks af många personer, likasom äfven många af våra fisklägen äro fylda af badgäster.

Bland dessa kan nämnas Laurkullen. Det ligger mellan Voss [? Moss ?] och Fredriksstad och är ett så nätt och tilltalande litet ställe att det med tiden sannolikt kommer at blifva mycket besökt. Från kullen har man en så vidsträckt utsigt att man ser Kristianiafjorden från Moss och till Færder, der ögat förlorar sig i åskådandet af sammansmältningen mellan haf och himmel.

Helsingfors Dagblad^[154], 4 august 1879, Åbo Underrättelser^[155], 5 august 1879

– Sandefjords bad vid Norges kust, bekant för sina gyttje- och svafvelbad, och särdeles väl inrättadt, har blifvit år för år alltmera besökt af finnar. I år vistas derstädes bl. andra senator Norrmén med fru, Refendariesekreteraren J. Forsman med fru, generalkonsul Malm från Åbo, fil. mag. Norgenstreng, fröken Hagman m. fl.

Helsingfors Dagblad^[156], 20 august 1879

Notiser från Grannländerna

– Danske geheimrådet Hall har, enligt senast från Sandefjord ingåangna underrättelser, träffars af ett betänklig hjernslag.

Helsingfors Dagblad^[157], 22 august 1879

– Geheimekonfernserådet Halls sjukdomstillstånd i Sandefjord fortfar utan att någon egentlig förbättring kan sägas ha indträdt. Till hans sjuksäng ha skyndat hans fru och tvenne söner samt hans gamle vän, den ansedde danske läkaren geheimeetatsrådet Fenger.

Konungen af Danmark har i telegram uttalat sitt deltagande och såväl i Danmark som Norge är man i orolig afvaktan på sjukdomens utgång. Patienten har på sista tiden njutit någon föda; han börjar känna igen sin omgifning, men förmår ej uttrycka sina tankar tydligt. Etatsrådet fenger hyser dock hopp om sin väns, om också långsamma, återställande till helsan.

Wiborgs Tidning^[158], 16 oktober 1879

Äfven uti våra brödraland skall man säkert med glädje erfara att geheimerådet Hall, som efter sin farlige och långvariga sjukdom i Sandefjord åter befinner sig ibland oss, nu är fortfarande på säker förbättring äfvensom att den besvärliga och särdeles ogynsamma sjöresan hit icke har menligt inverkat på rekonvalescenten.

Liksom den högt ansedde statsmannen uti Sandefjord var föremål för på mångfaldigt sätt uttryckt deltagande och sympati, hvilket här i hans fädernesland observerades med glädje, likaså har Hall äfven efter sin hitkomst fått emottaga talrika bevis på en allmän akting og hängifvenhet.

Redan då ångaren ”Baldur” med geheimerådet Hall ombord anlöpte Frederikshavn, öfverräcktes åt honom en välkomstadress af stadens medborgare. För öfrigt torde det ännu räcka lång tid, innan Hall kan återtaga sin betydelsesfulla, om också ickee mycket framtädande rol såsom chef för högerpartiet i folketinget.

Morgonbladet^[159], 27 oktober 1879, Åbo Underrättelser^[160], 28 oktober 1879, Åbo Posten^[161], 29 oktober 1879

Briggen Esther, Pedersen, hemma från Sandefjord, från Yarmouth till Kotka med ballast, har på norra sidan om Skagen strandat; besättningen räddad, skeppet läck.

Åbo Posten^[162], 1 november 1879, Morgonbladet^[163], 4 november 1879

Dieppe, Okt. 22 … Toivo, Anderssen, t. Sandefjord …

Åbo Posten^[164], 5 november 1879

West Cowes. Okt. Than (Ihan?), (rysk bark) Engblom, i ballast från Nystad till Baltimore; har tagit in här; förlorat några rundhult, ett ankare och omkring 30 famar ketting; diverse mindre skador å bordläggningen; allt til följd af sammanstötning nära Goodwin den 24 (24) med norska barkskeppet Mjölner från Sandefjord.

Åbo Underrättelser^[165], 6 november 1879

Cowes, okt. 27. Ryska barken Ihana, Engblom, i barlast from Nystad till Baltimore, har den 25 dennes kl. 2 ¾ på morgonen vid Goodwin-Sand varit i kollision med barken Mjölner, hemma i Sandefjord, och med förlust af klyfvarbommen, förbramstången, kranbackar, bräckt ankarstock, förbramstången, kranbackar, bräckt ankarstock äfvensom med skador på babordsidan inkommit hit.