Göteborgsposten[1] 26 februar 1872
…
Brigg. Ora et Labora[2], Andersen, Sandefjord, L. Barl.
…
Skepp. Thyra[3], Christensen, Sandefjord, L., Barl.
…
Göteborgs Handels-och Sjøfartstidning[4], 27 februar 1872
Göteborgs Skeppslista
…
Anlande fartyg från utrikes orter
…
Skeppet Thyra[5], Christensen, Sandefjord, Leffl. barlast
Briggen Ora & Labora[6], Andersen, Sandefjord, Leffl. barlast
Briggen Haabet, Isaksen, Sandefjord, Leffl. Barlast
Briggen Wold & Wilfeldt[7], Abelsted, Sandefjord, Leffl., barlast
…
Göteborgsposten[8], 27 februar 1872
Sjøfartsunderrättelser
…
Skon. Christine, Iversen, Sandefjord, L., barl.
Brigg. Wold & Huitfeldt[9], Abelsted, Sandefjord, L., barl.
…
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[10] 4 mars 1872; Stockholms Dagblad[11], 6 mars 1872; Aftonbladet[12], 6 mars 1872; Veckoposten[13], 7 mars 1872 Bohusläns Tidning[14], 8 mars 1872; Förposten[15], 9 mars 1872; Sydsvenska Dagbladet[16], 9 mars 1872
– Ishafsflottan. Norska sälfångarflottan höll i förra veckan på att lätta från sit vanliga samlingsställe utanför Tönsberg. De flesta af fartygen voro i Torsdags redan afgångna, och reste antogs skola afgå innan veckans slut, emedan vinden var god och vädret vackert. De fartyg, som i år från Tönsberg, Sandefjord och Drammen begifva sig til Norra Ishafvet på sälfångst, uppgå till ett antal af 26 om ungefär 3,250 lästers drägtighet och med omkring 1,250 mans besättning.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[17], 15 mars 1872
Skeppet Christine, Fredriksen, Sandefjord, Leffl., barlast.
Göteborgsposten[18], 18 mars 1872; Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[19], 18 mars 1872
Skepp. Haabets Anker, Olsson, Sandefjord, L., barlast
Göteborgsposten[20], 2 april 1872; Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[21], 2 april 1872
Skepp. Noordpool[22], Evensen, Sandefjord, L., barlast.
Aftonbladet[23], 10 april 1872, Aftonbladet[24], 24 april 1872, Aftonbladet[25], 10 mai 1872, Aftonbladet[26], 10 mai 1872; Aftonbladet[27], 24 mai 1872; Aftonbladet[28], 5 juni 1872; Aftonbladet[29] 19 juni 1872
Sandefjord-Badeanstalt
Holdes i aa, som sædvanlig, aaben i Maanederne Juni, Juli og August.
Foruden Slambad og Svovelbad (Bad i opvarmet og med Gytje blandet Svovlvand) gives Dampbad, Dampduche, Duchebad, Styrtbad, Sædebad og almindelige varme Söbad. Sandefjord-Gytjen udmærker sig fremfor den Gytje, som finnes andetsteds paa Grund af den ved chemiske Undersøgelser fundne procentrige organiske Substans. Strömbadene anbefale sig ved det overordentlig saltholdige Sövand.
Til Brönddrikningen forfindes foruden Svovlvand (eget for badet) alle Sorter mineralske Vande.
Grundet paa de Erfaringer, som nogle i de nærmeste foregaaende Aar anstillede Forsøg har givet, har Bestyrelsen sörget for, at svensk Sygegymnastik og Elektricitetsbehandling, saavel med afbrudt som med konstant Strøm, kunne, enten begge eller en af Delene, anvendes i Forbindelse med Badekuren. Bestyrelsen har i dene Anlednng engageret en fra Stockholms kongelig gymnastiske Centralinstituts medicinske Afdeling udexamineret Forstander, ligesom ogsaa en examineret svensk Dame til at lede den kvindelige gymnastiske Afdeling.
Byen Sandefjord, som ligger i en smuk Egn, midt imellem Laurvig og Tönsberg, har i de senere Aar modtaget saadan Udvidelse, at der til enhver Tid vil kunne erholdes saavel enkelte Værelser som hele Familiebekvemmeligheder, til den moderate Priis af 1/5 til 1 Species daglig.
Badeanstalten har engageret Et godt Musikkorps, som daglig spiller 1 ½ Time om Morgenen under Brønddrikningen og 2 Timer om Eftermiddagen i Parken, som omgiver rummelige og smukt udstyrede Selskabslokale, i hvis Læsestue findes svenske, norske og danske Blade.
I selskabslokalet findes en meget god Restauration, som staar under Bestyrelsens Kontrol og udelukkende er beregnet paa Badegjesterne. De af desse, som önske det, kunne erholde enten fuldstændig Kost for ½ Sp. Eller alene Middagsspise ved table d’hôte for ¼ Sp. Daglig, med Moderation for flere Personer af samme Husstand samt for Børn.
Fra Stockholm til Christiania er Jernbane, og fra Christiania gaar Dampskib til Sandefjord hver Mandag, Onsdag og Lördag Morgen kl. 9.
Dampskibet ”Kronprindsesse Louise” anløber Sandefjord paa Turene fra Göteborg 4:de, 18:de, 25:de Juni, 2:den og 16 Juli. Ethvert Dampskib, som gaar fra Göteborg til Norge, anlöber enen Frederiksværn eller Laurvig, hvorfra er 1 ½ til 2 Timers Kjörsel paa god Vei gjennem smuk Egn til Sandefjord.
Anmeldelser modtages af Badeinspktøren, der besörger Logier leiede tildem, som derom tilskrive ham
Önske Oplysning om Bades kurative Virkninger, korresponderende med Undertegnede, der som mangeaarig Læge ved Badet er istand til at give al fornöden Underretning, ligesom jeg ogsaa med Fornöielse vil besörge Logier og Badetimer, om saa maatte önskes.
Sandefjord, den 20de Marts 1872.
Paa Bestyrelsen Vegne:
L. Ebbesen
Badelæge og Formand i Bestyrelsen.
Jönköpingsbladet[30], 27 april 1872
Kort utdrag fra en följetong:
”Fostersystrarne.
Romantisk berättelse af A. Carell
(Öfvers. För Jönkopingsbladet)
… p 3:
”I dag har jag en nyhet att berätta dig, Waldemar”, sade Betty til sin fästman,
”Nej, verkligen?” svarade denne.
”Jo, har jag icke en snäll far? Han har samtyckt till att jag får följa tant Lina till Sandefjord”.
Waldemar Rosensköld rynkade ögonbrynen.
”Jaså”, svarade han i anmärkningsvärdt kort Ton.
”Du följer oss väl?” frågade Betty.
”Hur kan du framställa en sådan fråga? Du vet ju att jag har tjenstgöring”.
”Det gör mig verklige ondt att höra för Bettys skull”, inföll generalskan. ”Men ni måste medge, min gode Waldemar, att den kära flickan ser bra blek och medtagen ut efter vintersäsongen. Hon är verkligen i behof af en badresa”.
”Det är kanske tant, som utkasta planen dertill?” frågade Waldemar.
”Ja, det tillstår jag öppet. Jag tycker att du bör tacka mig för min omsorg om Betty”
”Dessutom var den kära tanten i behof af ressällskap”, anmarkte generalen elakt.
”Det blir en dyr resa”, utbrast etatsrådet med en suck.
”Den blir dyr ja, jo det –”, inföll generalen, men afbröts plötsligt af sin hustru:
”Det förvånar mig at du kan tänka paa dylika bagateller, när det är fråga om din hustrus helsa”,
…-+-…
Post- och Inrikes Tidningar[31], 27 april 1872; Dagens Nyheter[32], 27 april 1872, Stockholms Dagblad[33], 27 april 1872
Inkommet til Sandhamn Halvorsen, Frithiof, Sandefjord, Stenkol
Jönköpingsbladet[34], 2 mai 1872
Mer fra føljetongen:
”Fostersystrarne.
Romantisk berättelse af A. Carell
(Öfvers. För Jönkopingsbladet)
”Hör du, min gosse!” sade Rosensköld en dag i förtroende till nevön. ”Hvarför i all verlden lät du dig fånga af den der otäcka paddan Betty Blomer, i stället för at vänta lugnt och stilla tills du lärde känna den lilla svartögda signoran?”
”Onkel!” anmärkte Waldemar leende. ”Du sviker ju ditt gamla system”.
”Det finnes ingen regel utan undantag”, svarade onkeln allvarligt. ”Therese Castello är icke hvad man kalla ett påskalam, men – hon har ett hjerta”.
Detta slags yttranden äro farliga. Då Waldemar på aftonen åkte hem, ertapppade han sig sjelf med att jemföra den sköna, varmhjertade sydländska flickan med sin kalla, egoistiska fästmö. Han sökte hastigt att bannlysa dessa tankar, men kunde icke förhindra att en djup suck uppsteg ur hans bröst. Från Betty ankom emellertid bref. Hon gladde sig åt at fadren flyttat ut på landet, och berättade att hon roade sig guddomligt. ”Jag hoppas, att du en dag öfverraskar ss med din ankomst til Sandefjord, käre Waldemar”, så slutade on brefvet till sin fästman.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[35], 6 mai 1872; Göteborgsposten[36], 7 mai 1872;
[mange annonser, enkelte variasjoner]
Köpenhamn – Göteborg – Christiania
Anlöpande Fredriksværn, Vallö, Horten, Moss och
Dröbak
Ångfar. Kronprindsesse Louise,
Kapten Otto Smith, afgår
Fr. Köpenhamn till Göteborg Tisdagar kl. 2 midd.
’’ Göteborg till Christiania Onsdager kl. 2 f. m.
’’ Christiania till Göteborg Fredagar kl. 12 midd.
’’ Göteborg til Köpenhamn Lördagar kl. 8 f. m.
Helsingør anlöpes såväl på upp- som nedresan.
Vidare meddelar J. F. SVENSSON.
På resan från Göteborg d. 3, 19 och 26
Juni, 3 och 17 Juli anlöpes Sandefjord.
Nya Dagligt Allehanda[37], 10 mai 1872; Stockholms Dagblad[38], 10 mai 1872
Ansgar, Hansen, Sandefjord, passerte Øresund 1 mai, underveis til Hernössand i ballast.
Sveriges Kommunikationer[39], 18 mai 1872; Sveriges Kommunikationer[40], 25 mai 1872; Sveriges Kommunikationer[41], 1 juni 1872; Sveriges Kommunikationer[42], 8 juni 1872;
Innholdsfortegnelse: Sandefjord – 197
197. Ångf. KRONPRINDSESSE LOUISE, kapt, Otto Smith afgår
| GÖTEBORG………………………… Onsd. 2. f. m.
Frederiksvärn…………………….. ’’ 12,30 e.m. Vallö…………………………………… ’’ 3 e.m. Horten……………………………….. ’’ 4 e.m Dröback…………………………….. ’’ 5,30 e.m. Ank. till CHRISTIANIA………. ’’ 7 e.m. |
CHRISTIANIA Fred. 12 middag, till Dröback, Horten, Moss, Vallö, Frederiksvärn och Göteborg |
Fartyget står, för befordring af post, passagerare och gods till och ifråm Vestlandet, i förbindelse med postfartygen på Norska kusten.
Kommissionär i Göteborg: Herr J. F. Svensson
OBS. På resan från Göteborg den 3, 19 och 29 Juni, 3 og 17 Juli anlöpes Sandefjord.
Göteborgsposten[43], 22 mai 1872
Från Kristiania skrifves … ”Den 17 Maj firades i Kristiania med vanlig högtidlighet samt dessutom en särskild dylik: öppnandet av bazaren till förmån för restaurerandet af Throndhjems domkyrka. Bazaren er inrymd i Akershus’ fästnings gymnastiklokal och innehåller 14 väl försedda butiker med bidrag från Kristiania, Arendal, Kongsberg, Rörås, Horten, Porsgrund, Lillehammer, Laurvik, Sandefjord, Stavanger, Molde og Kragerø. Stiftsprosten Essendrop höll högtidstalet, hvarefter en utvald manskör med ackompagnement af orgel och basuner afsjöng ett för tilfället författadt, högstämdt och tankedigert qväde af Björnstjärne Björnsson, kalladt ”Land-Kænning”, hvartil Edv. Grieg komponerat en vacker och stämningsfull musik. Hela festen säges ha gjort ett mäktigt och högtidligt intryck”.
Nya Dagligt Allehanda[44], 21 juni 1872
Fritz, Andersson, ankom Grimsby 13de juni fra Sandefjord.
Umebladet[45], 28 juni 1872; Skellefteå Nya Tidning[46], 3 juli 1872; Norrländska Korrespondenten[47], 4 juli 1872; Dagens Nyheter[48], 4 juli 1872; Nya Dagligt Allehanda[49], 4 juli 1872; Aftonbladet[50], 4 juli 1872
Fem personer räddade från ögonskenlig död. Thorsdagen den 23 sistl. Maj, då Kapten A. Abrahamsen med sitt förande fartyg, barkskeppet S:t Olof[51] frå Sandefjord, på resa til Sikå, under tjockt och disigt wäder samt hög sjögång befann sig ett par mil hitom Norrskärs fyr, hörde utkiken kl. ungefär half 6 på morgonen nödrop för-om fartyget och straxt derefter warsledes en liten båt, hwari några karlar befunno sig, drifwa omkring på havet i redløst tillstånd.
Ombord på skeppet brassades genast back och det lyckades kaptenen at komma med fartyget så nära de nödställda, at en tross kunde tllkastas dem, hwarigenom man lyckades draga båten närmare fartygets långsida.
Ingen af de i båen warande personerna kunde under den swåra sjögången lemna nogåt kraftigare bidra till deras egen räddning, emedan de woro stelfrusna af den under natten rådande kalla luften och det myckna watten, som sjön inslagit i deras bräckliga farkost.
Twå man af besättningen måste derföre, ssedan hjelpändar blifwit dem omslagna, nedfiras till de olycklige, hwilka på detta sätt hwar efter annen räddades, och kaptenen ödgades sjelf pa samma sätt bidrage att berga den ena bland dem, en ålderstigen man, som war alldeles medwetlös.
Sedan de nödställda blifwit lycklig och wäl bringade mbord å fartyget, dit man ock lyckades upphissa båten, samt der på bästa sätt omvårdade med torra kläder och warm mat, uppgåfwo de sig wara arbetarne Henrik Hösman, Johan Hösman, Johan Erik Grag, Mattis Grag och J. E. Bäck – nam
nen äro otydliga i den skrifwelse, hwarifrån wi återgifwa berättelsen, som blifwit oss benäget meddelad, – alla gifta, familjefäder och hemma i Malax socken i Finland, hwarifrån de föregående dag afrest i ändamål att här i Swerige söka arbete, men att winden under natten sprungit om samt storm och tjocka inträffat, hwarigenom de kommit wilse, då de saknade kompass.
Sedan luften om eftermiddagen klarnat upp och wädret blifwit wackert, lät Kapen A. utrusta de skeppsbrutnes båt, som under upphalningen ombord blifwit skadad, och förse dem med åtskilliga förnödenheter, hwarefter finnarne på ungefär en mils afstånd från swenska kusten lemnade fartyget och uppnådde Skagsudde kl. 2 på natten.
Det lärer icke wara första gången som Kapten Abrahamsen utöfwat en dylik människovänlig handling som den ofwannæmnda.
Den 3 September 1868 räddade han med stor fara för sitt eget lif twenne män, hvilka i Ålands hafa lågo och flöto på ett stycke af wraket från skonerten Activ, Kapten Malm, från Jacobstad, bestämd till Stockholm.
Herr Abrahamsen erhöll icke något wedermäle för denna wackra handling og owist torde äfwen wara, om den nu sednast utförda skaffar honom någon annan utmärkelse, än den erkänsla och aktning goda medmänniskor skänker åt oegennyttiga och ädla bedrifter.
Hvad Nytt?, 6 juli 1872
Sjönöd. Kapten A. Abrahamsen från Sandefjord har på sitt barkskepp räddat och kristligt wårdat fem i sjönöd stadd finska familjefäder.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[52], 24 juli 1872
Norge.
Tusenårsfesten firad i landsorterna.
…
Äfven i Sandefjord, Laurvig, Horten, Tönsberg, Brevik Kongsvinger och Kongsberg hade man tilstält festligheter.
…
Nerikes Allehanda[53], 31 juli 1872
Drunknad. Från Sandefjord i Norge skrifwes, att ”lagerfullmägtig” Eliassen från Göteborg 15 Juli på aftonen drunknade i dervarande badinrättning. Han var i Sandefjord för att, såsom ombud för et handelshus i Göteborg, från sälfångaren ”Hardråde” emottaga endel sälskinn. Olyckan skedde så sent på aftonen, at blott baderskan och en liten gosse woro tillstädes.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[54], 13 august 1872; Nya Dagligt Allehanda[55], 15 august 1872; Strömstads Tidning[56], 17 august 1872; Jønkøpings Tidning[57]; 17 august 1872; Halmstadbladet[58], 20 august 1872 [pluss flere andre aviser]
Rättegångs- och Polissaker.
_ _ _
(Från Norge)
En svensk läkare drunknade i Sandefjord. D. 29 Juli och d. 5 dennes höllos extra ransakningar af sorenskriver Thaulow uti underfogden Frantsens bostad i Sandefjord rörande en på ett svenskt ångfartyg anställd svensk läkare vid namn Eliasson från Göteborg, hvilken den 15 Juli på aftonen hade drunknat i Sandefjords strömbadhus.
Af ransakningarne, till hvilka icke mindre än 15 vittnen voro inkallade, fraamgick hufvudsakligen följande:
Måndagen den 15 Juli, på aftonen, kom en herre in till strömbadhuset och köpte badbiljett. Klockan var då omkring 8. Han gikk genast in i ett badrum, och då uppasserskan tyckte det dröjde väl länge, innan han kom tilbaka, bad hon en gosse, som satt i en båt och skulle hemta den badande tilbaka till ett ute på strömmen liggande ångfartyg, att se efter den badande.
Gossen kom straxt tilbaka med det besked, att han väl såg kläder hänga i badrummet, em ej der såg nogon menniska. Nu ropade uppasserskan på den fremmande, i den tro, att han skulle höra det genom dörren, men fick intet svar.
En annen uppasserska kom tilstädes, och enär ingen af dem kunde svimma, öfverenskommo de at skynda efter hjelp, hvilken de ej kunde få i badhuset, der iingen badande för tilfället befann sig.
Efter en god stunds förlopp och sedan tjenstflickorna fåfängt hänvändt sig till flera personer, luckades det en på stället varande målare att med en båtshake upptaga främlingen, som var og förblef död. Han hade då sannolikt mera än 1 timme legat i vattnet.
Af ransakningarna framgick för övrigt, att trappan, som ledde ned till vattnet, var söndrig och at doktor E. icke kunde simma.
Stockholms Dagblad[59], 15 august 1872
Richard, Anderson, ankom Sunderland fra Sandefjord 6 august.
Öresundsposten[60], 17 august 1872
Göteborg. Grosshandlare Ottos femårige son har under lek wid kajen fallit sjön och drunknat.
- Uppgiften att det var läkare Eliasson, som drunkade wid Sandefjord, beriktigas derhän, att den drunknade war ett handels-biträde.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[61], 21 august 1872
Norge
Resande. Professor Hans Gude ankom den 7 dennes till Farssund för att besöka sin ålderstegna moder. – Hr. Knut Almlöf och fru ankommo i Söndags från Sandefjordds bad till Kristiania och begafvo sig redan med eftermiddagståget till Stockholm.
Sundsvallsposten[62], 22 august 1872
Innklarert til Sundsvall 15 august fra Sandefjord, Speranza[63], Fredriksen, i ballast
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[64], 28 august 1872; Aftonbladet[65], 29 august 1872
Norge.
Dödsfall. En af Kristiania stads rikaste och mest ansedde affärsmän, grosshandlaren och fabriksägaren P. Nicolaysen, afled natten till i Söndags på badorten Sandefjord. Han efterlemnar en förmögenhet af omkring 1 ½ million rdr rmt. [Aftonbladet:3-400.000 Rdl.]
Aftonbladet[66] 6 september 1872
Vor kjære Fader Kjömand Peter Nicolaysen afgik ved en stille Död uder et Ophold i Sandefjord Söndagen den 25de August siidstl., 68 Aar gammel.
Christiania 2den Septemner 1872
Den Afdödes Börn.
Nya Dagligt Allehanda[67], 7 september 1872
Agenten Jourberg fra Sandefjord ankom Göteborg 6 september og tok inn i N:r 6 Drottninggatan.
Aftonbladet[68], 7 september 1872
Agentene Jourberg og Linaar med fru ankom Stockholm 7 september og tok inn på Hotel d’Angleterre
Stockholms Dagbladet[69], 11 september 1872
Elise Catharina, Andersson, ankom Grangemouth fra Sandefjord 31 august.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[70], 2 oktober 1872
Briggen ”Heldine”, T. C. Tholvsen, underveis fra Grangemouth til Hernössand, ankret i Rifofjord 1 oktober for storm og motvind.
Öresundsposten[71], 5 oktober 1872;
Norske skonerten ”Salvador[72]”, kapten C. Andreasen fr. Sandefjord, strandade sistl. søndagsnatt under en westlig orkan wide Kandestederne på Jyllands westkust. Fartyget söndersloges, och manskapet blef med lifsfara räddat af räddningsbåten från Kandestederne.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[73], 5 oktober 1872
Skipet ”Royal Adelaide[74]”, B. Olsen, ankom Sundsvall 29 september fra Nieuwendrop i ballast.
Skånska Telegrafen[75], 16 oktober 1872
Ystad
– Stranding. Natten til förliden gårdag strandade på Sandhammaren norske Briggen ”Jarlen” hemma i Sandfjord, kapten Olssen, på resa från Riga til England med trävaror.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[76], 7 november 1872
Skipet ”Hamburg[77]”, G. Jørgensen, hemma i Sandefjord, kom inn i Kungsbackafjorden 1 november, for å komme i ly for en storm. ”Hamburg” var underveis fra Ljusne til Bordeaux med trelast.
Nya Marstrandsposten[78], 8 november 1872
Marstrand
Storm.
I går inkommo … Skonerten ”Onny[79]”, kapt. F. J. Andersen, hemma i Sandefjord, på resa från Sunderland til Danmark med stenkol.
Stockholms Dagblad[80], 8 november 1872
Haveri. Norska skeppet East, hemma Sandefjord och førdt af kapten C. W. Seip, har den 2 dennes på resa från Lockne i Ångermanelfven till London med trælast, under svår vestlig storm blifvit hårdt läck i Östersjön.
Vår korrespondent i Öregrund skrifver i bref af den 5 dennes, at skeppet har retournerat till sistnämnda plats för at lossa lasten och repareras.
Stockholms Dagblad[81], 14 november 1872
Orion, Poulsson, forlot Hartlepool 2 november for en reise til Sandefjord.
Post och Inrikes Tidningar[82], 21 november 1872
Helsingør den 20. Briggen ”Haabet”, Isaksen, hemma i Sandefjord, från Sundsvall till Coruna, har inkommit hit skadad.
Nya Dagligt Allehanda[83], 28 november 1872
Valkyrien, Andersson, forlot Bordeaux for Sandefjord 7 november.
Wisbyposten[84], 6 desember 1872, Carlscronas Wekoblad[85], 14 desember 1872
Strandningar. Den 27 sistl. Nov. på morgonen strandade på Lilleref wid Landnabben briggen ”Solon[86]”, kapt. A. H. Sohlberg, hemma i Sandefjord, från Söderhamn dest. Till London med last af plankor. Besättningen är bergad och sedan en del af lasten blifwit lossad togs fartyget af grund och ligger nu till ankars wid Lausholmarna (Enl. rapp. T. Landsh.-emb.)
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[87], 21 desember 1872
Sjöfartsunderrättelser.
Dagens post.
MANDAL d. 8 dec. Skeppet ”Frithiof”, hemma i Sandefjord, från Sverige till London, har inkommit hit med lecka.
- https://data.kb.se/dark-6096405/manifest ↑
- Bygget ved Kamfjord, 1868. Først for Tore Andersen Hotvedt, fra 1876 for P. Tobiasen Nordby til 13 oktober 1891 da hun strandet ved Portland (Castletown). Mannskapet ble reddet. Se Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 180, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- Tilhørte H. O. Gogstad på Sunde. 294 kl; 612 t. Se Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 26, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-6914101/manifest ↑
- Tilhørte H. O. Gogstad på Sunde. 294 kl; 612 t. Se Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 26, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- Bygget ved Kamfjord, 1868. Først for Tore Andersen Hotvedt, fra 1876 for P. Tobiasen Nordby til 13 oktober 1891 da hun strandet ved Portland (Castletown). Mannskapet ble reddet. Se Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 180, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- Bygget i Son 1863, innkjøpt fra Kristiania av Havnesjef Ole Andersen i 1869, solgt til Porsgrunn1873. Se Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 195, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-6096415/manifest ↑
- Bygget i Son 1863, innkjøpt fra Kristiania av Havnesjef Ole Andersen i 1869, solgt til Porsgrunn1873. Se Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 195, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-6914011/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-8122801/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-96929/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-18812285/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-12702167/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-19775128/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-10212498/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6914188/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6096413/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6914042/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6096425/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6914109/manifest ↑
- Kanhende den Noordpool som fra 1871 var eiet av Even Andersen Haughem, sønn av Even Andersen Haughem på Kamfjord og konen – disse to døde i, henholdsvis 1867 og 1870. «Noordpool» var på 195 ½ kl., eller 400t. Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 14, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-96017/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-96030/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-96042/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-96042/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-96054/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-96063/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-96074/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6309952/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6896975/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-3677912/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-8122875/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6309900/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6914111/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6096426/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-7442727/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-8161571/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-23205672/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-23205671/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-23205678/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-23205673/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6096451/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-7442747/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-7881231/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-12289523/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-7116417/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-3676573/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-7441831/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-96693/manifest ↑
- Barken «St. Olaf», 215 ½ kl, skal ha vært bygget i Vegesack i 1848, og disponert (leiet?) av A. C. Gogstad og Ole Nielsen i 1862, A. C. Gogstad på Freberg alene fra 1863 -1877. Skuten ble forlatt af mannskapet 25 desember 1877 og senere strandet ved Kirkwall. Mannskapet reddet. En komplikasjon med hensyn til eierforholdet er at Fru Ragnhild Seberg Johnsen opplyste at hennes oldefar, Jonas Chr. Andersen (1801-1900 også eide en bark på 730 t, St. Olav. Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 199, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-6909281/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6987508/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6909274/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-7442812/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-22317283/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-10304336/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-18448613/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-8210394/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-15157324/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6909300/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-13399013/manifest ↑
- Speranza var bygget i England, og ble innkjøpt av Nils Frederiksen Ødebergan fra Arendal i 1872. Skibet var på 172 ½ kl. og det ble kanskje med denne turen til Sundsvall, for skuten ble solgt til Larvik i 1873. Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 207, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-6909292/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-96741/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-96307/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-7443135/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-96308/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-8209109/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6909289/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-15157410/manifest ↑
- ”Salvador”, 42 kl. ble bygget – muligens i Umeå – og ombygget før den ble innkjøpt i 1865 av Hans Fredriksen Auve, som solgte den videre til Henrik Klaveness, Gogstad. Henrik Klaveness solgte videre til Chrisstian Andreassen og Hanse Olsen, Unneberg og flere, som hade skuten videre. Christian Andreassen ser ut til å ha ført den da Salvador strandet ved Kandested vest for Skagen og ble sønderrevet, Mannskapet som ble reddet var på seks mann. Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 207, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-6909360/manifest ↑
- Royal Adelaide var bygget i England i 1830 og ble kjøpt av H. Chr Grøn i Lunden som drev den fra Larvi fra 1855 og fra Sandefjord fra 1858 til 1874. Da ble skuten solgt til H. O. Gogstad, Sunde, som solgte den videre til Trondhjem i 1885. I 1895 var den fremdeles der, men ble da benyttet ssom lekter. Se Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 195, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023
- https://data.kb.se/dark-13177984/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6915184/manifest ↑
- ”Hamburg”, 307 ½ kl. var bygget i New York i 1838 og ble kjøpt fra Hamburg av Jacob Christophersen på Freberg i 1860. Skuten ble skadet og derefter landsatt i Aarøbukten i 1887. Siden den tid heter stedet Hamburgkilen. Skipperen, i 1872 som i 1887, var Gulli Jørgensen, Aarø.
”I hans slekt går følgende beretning om forliset, som forteller a han var skipperen som ”seilte skuta på åkeren”. Uttrykket er jo vel kjent, men henspiller vel ellers på sviktende kunnskaper i navigasjon. Jørgensens havari viser en ganske annen forklaring på ordtaket.
”Hamburg” kom en høstdag ballastet nordover langs Sørlandskysten fra London og fikk ombord los utenfor Langesundsfjorden. Jørgense pleeiet på nattes tide å akre opp i Lahellefjorden, og brukte som innseiliingsfyr lysene på Elverhøy, det var gammel vane som både han og losen var godt fornøyd med. Så også denne kveld. Plutselig gikk den med ganske god fart på et skjær som viste seg å være Fornet.
Først senere fikk Jørgensen forklaringen. Folkene på elverhøy var borte den kvelde, og det var lysene fra Kloppelækka de så og som ga dem gal kurs. Da man var blitt klar over forliste, viste det seg at skipet tok inn så mye vann at det bare var å få satt det på land hurtigst mulig. Så samme natt kom de seg inn i en vik som hette Galgen. Den ligger rett vest for hans egen gård og er senere blitt kalt Hamburgkilen.
Det var en av tollvesenets folk på Nattholmen som om morgenen opådaget at skuten sto i gytjen rett ned for Åkeren, og fikk vekket gårdsgutten.
”Hamburg” kom aldri i sitt naurlige element mer. Den ble avrigget. Jørgensen tok sitt bohave ii land på gården, og ppanelene fra kahytten ble brukt til å innrede søndre gavlværelse i annen etasje på gården, hvor de står den dag i dag. Restene av skuten har stått i sølen til de siste år. Første isvintrene under siste krig tok baugen . (Hans Hjelmby Jørgensen, Årø).
Se Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 128, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-17162070/manifest ↑
- ”Onny”, 44 ½ kl. ble bygget for Thore Jacobsen Næss i Lahelle i 1864 og strandet ved Leithsfjord 17/6 1878 og ble vrak. Se Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 195, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-8210433/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-8210403/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6896572/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-7442836/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-22621555/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-7511851/manifest ↑
- «Solon» ble bygget i Lahelle i 1863 for Anders Hansen, Sjuve; Thore Jacobsen Næss; og Søren Aagesen Melløst. Hun var på 146 ½ kl. «Solon» forliste ved Ayr 14 desember 1882. Se Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 204, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-6915208/manifest ↑