Göteborgsposten[1], 3 januar 1873
Qvarliggande fartyg å Göteborgs revier
d. 31 December 1872
…
Inom Varfvet Kusten
…
Skepp. Hans Smith, Sandefjord, repararar
…
Revieret, Kusten-Klippan
…
Brigg Ora & Labora, uppl.
…
…
Nya Dagligt Allehanda[2], 7 februar 1873
Sjöfartsunderrättelser.
Från Sandefjord skrifves, att man den 25 jan. i närheten af Tvetan vid Sandefjordsfjord funnit ett blått namnbräde, som bar namnet Eaglet i gula bokstäfver.
…
Kalmar[3], 26 mars 1873
Inkommen: Skepp. Rivalen, Hansen, fr. Sandefjord, barl.;
…
Stockholms Dagblad[4], 1 april 1873
Antelope[5], Johnsson, ankom Shields fra Sandefjord 15 mars.
…
Aftonbladet[6], 3 april 1873
Sandefjord Badeanstalt,
Der har vist sig ganrig i 36 Aar, holdes aaben fra 1 Juni til 1 September. Foruden Svolvl, Slam- og Gytjebad gives Dusche- Damp-, Dampdusche-, Styrte og Siddebad samt almindelige varme Saltvanddsbad. Gytjen er baade i chemisk og physisk Henseende af bedste Sort Strömbadene anbefale sig vid den rige Saltholdighed, der er en Fölge af Fjordens heldige Beliggenhed.
Til Brønddrikning foefindes, foruden det for denne Badeanstalt særegne Svovlvand, alle Sorter mineraliske Vande.
Som Badelæger practicere de tre i Sandefjord Bosiddende Doctorer Ebbesen, Winsnes og Christensen.
Ved Badeanstalten bliver at erholde fuldstændig Svensk Sygegymnastik, Electricitetsbehandling og Massage. Forsstanderen for det medico-gymnastisk orthpediske Institut i Malmö, Hr. Bergmann vil atter i aar tage Ophold i Sandefjord under Badetiden, assisteret af en examineret svensk Dame til Ledning af den kvindelige Gymnastikafdeling.
Byen Sandefjord ligger mellem Tönsberg og Laurvig i en smuk Egn saa godt som ved Christianiafjordens Udmundning i Nordsöen. Til enhver Tid ere saavel enkelte Værelser som hele Familiebekvemmeligheder at erholde i Staden til den moderate Priis af 1/5 til 1 Sp. Pr. dag.
Badeanstalten har engageret et godt Musikcorps.
I det af en Park omgivne rummelige og smukt udstyrede Selskabslokale, hvor de meest læste svenske, danske og norske Dagblade forefindes, er etableret en meget god Restauration, udelukkende beregnet paa Badegjæsterne, saaledes at disse der kunne erholde fuldstændig Kost eller blot Middagsspise ved table d’hôte.
Ogsaa udenfor Badeanstalten findes i Sandefjord flere gode Restaurationer, dere levere Middagsspise saavel ved table d’hôte som til Afhentning. Frokst og Aftenspise vil kunne erholdes i de flese Logier, enten leveret af Vertsfolkene eller af disse besörget indkjøbt, et i Sandefjord etableret Meieri leverer Mælk, Flöde og Smör af prima Qvalitet.
Fra Malmö og fra Stockholm gaar Jernbane til Christiania og Sandefjord er directe Sampskibsforbindelse hver Mandag, Onsdag og Lördag under hele Badetiden.
Anmeldelser modtages af Badeinspektören, der besörger Logier til de Badegjæster, som derom maatte henvende sig til ham.
Sandefjord Badeanstalt den 20:de Marts 1873.
Directionen.
…
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[7], 4 april 1873
Sandefjords Bad
Badegjæster underrettes herved om, at jeg i Aar som i de foregaaende assisterer dem med Lægehjælp, samt at jeg er villig til at ordne det Fornödne med Badetimer og Logis.
Sandefjord Marts 1873.
W. G. Winsnes.
Aftonbladet[8], 2 mai 1872
Sandefjord Badeanstalt
holdes aaben i Maanederne Juni, Juli og August. Svovlbad, ualmindelig saltholdige Söbad; Gytje, Svovlvand og mineralske Vande; Svensk Sygegymnastik, Massage og Electricitetsbehandling. Gode og billige Privatlogier; god Restauration; godt Musikcorps.
Udförligere Oplysninger i dette Blade N:o 7 og 86 for 3 og 16 April. Anmeldelser modtages af Badeinspektören,der besörger Logier til de Badegjæster, som derom maatte henvende sig til ham.
Sandefjord Badeanstalt 20 Marts 1873.
Directionen
Sydsvenska Dagbladet, 29 mai 1873
Köpenhamn – Göteborg – Kristiania
Ångfartyget Excellensen Toll, kapten L. A. Mattsson, afgår:
från Köpehamn till Göteborg och Kristiania hvarje Lördag Kl ½ f.m.
från Kristiania till Göteborg och Köpenhamn hvarje Måndags afton kl. 12.
Närmare meddelar:
i Köpenhamn
A. A. Aspegreéns eftg.
i Malmö,
Gabr. Hedman
På resa från Köpenhamn nästa Lördag den 31 Maj äfvensom den 7 Juni anlöper Excellensen Toll Sandefjord i Norge.
Stockholms Dagblad[9], 4 juni 1873
Fredrika[10], Abrahamsen, ankom Burntisland fra Sandefjord 19 april.
Blekinges Läns Tidning[11], 24 juli 1873
– Badgäst. Danske kulturministern, geheimerådet Hall, har anländt til Norge för att tillbringa nogon tid wid Sandefjords badanstalt.
Post- och Inrikes Tidningar[12], 24 juli 1873
= Vid Sandefjords badanstalt firades också kröningsdagen. Festtalet hölls af Pastor Lange. Bruksegaren N. Aall från Ulefos föreslog skålen för Sverige, som besvarades af prof:r E. Bergh med en skål för Norge.
Nya Dagligt Allehanda[13], 25 juli 1873
Staerkodder[14], fra Sandefjord, Larsen, passerte Øresund 20 juli underveis til Sundsvall i ballast.
Göteborgsposten[15], 25 juli 1873
Skeppsbrott. Enligt på telegrafisk väg via London ingången underrättelse har norska skeppet «Hans Smith»[16], kapt. A. Gundersen, hemma i Sandefjord, hvilket ankom hit till Göteborg sistl. November og här undergick reparation, hvarefter fartyget d. 1 sisl. Juni härifrån i barlast afgick till Quebec för att derstädes intaga last på London, förolyckats vid Grassy Point. Det kortfattade telegrammet omnämner intet närmare rörande förlöppet vid förlisningen.
Nya Dagligt Allehanda[17], 5 august 1873
Bref från Norge
(Från redaktionens korrespondent)
Kristiania den 1 augusti 1873
…
Den varma årstiden har som vanligt åstadkommit en hel folkvandring från vår hufvudstad dels til badorterne vid fjorden, Sandefjord, Eidsvold och Modum, dels til landtställena, dels till högfjellen, dels ock denna gång till kröningen i Throndhjem; men i denna vecak börjar det åter blifva mera folk i Kristiania, emedan ett stort kyrkomöte skall hållas och dessutom den tid närmar sig då kröningshögtidligheterna skola fortsättas häsrstädes. …
Jönköpings Dagblad[18], 12 august 1873
Bref från Norge
…
Majestetene var i Drammen i anledning av en stor utstilling, om kvelden var det festmiddag, men før den var helt over, forlot kongeparet den og innfant seg i Drammens Teater – som visstnok lignet på det i Malmø, men hadde få skuespillere – dit «… den norska skådespelarsken fru Lucie Wolf reste hit från Sandefjord badort; klädd som en säterjänta från westanfjells framsade hon en versifierad prolog om ståten i staden wid konungabesöket och om allas goda önskningar för de kungliga. …»
Nya Dagligt Allehanda[19], 29 august 1873
Resande. Från Kristiania skrifves, att svenska landskapsmålaren prof. E. Bergh, hvilken under sommaren uppehållit sig vid Sandefjords badanstalt, den 25 dennes inträffat i Kristiania på genomresa till Stockholm.
Hofmålaren G. Saloman, som under en del af sommaren företagit studieresor i Norge, uppehåller sig f. n. här i Göteborg, kommande senast från Sandfjord, samt reser om några dagar derifrån till hufvudstaden.
Dagens Nyheter[20], 15 september 1873
Tre grottor ha blifvit upptäckta på utmarken till Hjertnäss gård vid Sandefjord i Norge. Näamda grottor, om hvilka särskilt anmärkes att de visst icke sakna interesse i vetenskapligt hänseende, beskrifvas sålunda:
De äro belägna omkring 50 fot öfver havet, Den största har ofvantil en diameter af omkring 3 fot, med utvidger sig nedåt till närheten af bottnen, der hon smalnar, så hon har formen af en kruka. Dess djup er 22 fot.
Den omkring 2 fot derifrån belägna andra grottan har en diameter af omkring 1 ½ fot och sänker sig lodrätt 8 fot.
På grund af den större grottans utvidgning och något sneda riktning är väggen mellan grottorna längre ed myckddet tunn och har på ett ställe till och med blifvit genombruten.
Den tredje grottan är bloott 6 fot djup och har en diameter lika med den andra i ordningen här uppräknade.
Vid urgräfningen stötte man på ett lager af mulljord och sand, sedan ett temligen tjockt lager af sand. På botten låg en mangd sten af olika bergarter, form och storlek.
Svensk Börstidning[21], 4 oktober 1873
Denne avisen har en artikkel som beskriver annonsesamarbeide med Norske handels- og Sjøfartstidende, og videre i Meddelelser for Søfarende, som ble distribuert som et bilag til en rekke aviser langs Norges kyst.
I listen over disse avisene nevnes, for Sandefjord, Sandefjords Blad – som vel må være en av de første gangene dette navnet er blitt brukt. Selv om det, kan hende, var en feiltagelse!
Öresundsposten[22], 25 oktober 1873
Barkskeppet «Marie» fra Sandfjord ble skadet under uvær i Øresund og bragt inn til Helsingör.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[23], 27 oktober 1873
– Vid stortingsvalet i Fredags för Laurvik och Sandefjord blef grosshandl. Christ. Christiansen utsedd til stortingsman och kaplanen Lange til suppleant.
…
HELSINGÖR d. 24. Okt. Skeppet «Marie», Abelsted, hemma i Sandefjord, från Umeaå till Antwerpen med trälast, inkom i dag i härvarande hamn. Fartyget har förlorat ankare og ketting, varit i kollision med andra fartyg, törnat på vid Kronborg och skadats på skrifvet.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[24], 1 desember 1873
HELSINGÖR d. 28 Nov. Briggen «Die gute Hoffnung[25]», Tholvsen, hemma i Sandefjord, från Hernösand til Gravelines med trälast, inkom i dag i härvarande hamn med läcka.
Öresundsposten[26], 18 desember 1873
Att min Fästmö,
Regine Gabrielsen,
Efter ett långwarigt och swårt bröstlidande stilla och fridfullt afsomnade i Sandefjord i Norige, den 15 December 1873, har jag den sorgliga pligten tillkännagifwa.
Helsingborg H. Jönsson.
[Regine Gabrielsen var opprinnelig fra Tromsø og bare 21 år gammel da hun døde av tæring. Hun ble begravet[27] 20 desember 1873].
Stockholms Dagblad[28], 23 desember 1873
Solon, Sohlberg, utklarert fra London for en reise til Sandefjord.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[29], 2 januar 1874
Dagens post.
WYCK (på Föhr) d. 30 Dec. Briggen «Corect[30]», Corneliusen, hemma i Sandefjord, från Sundsvall till Padstow med plankor och bjelkar, har kantrad drifvit i land å Jungnamensand vid Amrum. En del af lasten er bergad.
Göteborgsposten[31], 21 januar 1874
Sjö-underättelser.
Brännö d. 19 jan. (fr. Red:s korresp.). I dag inkom för storm och motvind till Riföfjord: skepp. Folden, O. Larsen, hemma i Sandefjord, på resa från Charlestown till Aarhuus med last af kol.
Sydsvenska Dagbladet[32] 26 januar 1874
Malmö Ex- och Import.
Till utrikes orter utklarerade fartyg
Den 24 Januari
…
Pr. jernväg till Sandefjord afsände G. Svedmark 12 dussin handskar; till Christiania M. Zadig 50 skålp. Tvål och skålp. Parfymer.
Nya Dagligt Allehanda, 5 februar 1874
Svensk-norska vice kosuls- och konsulatsekreterarebefattningen i Schanghai. Så som sökande till dessa förenade befattningar hafva följande personer sig anmält:
…
9. föreståndaren vid den högre folkskolan i Sandefjord, real-kandidaten S. G. Blix;
…
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[33], 12 februar 1874
Ankomne skip: Thyra[34], Christensen, Sandefjord, Leffler, barlast.
Göteborgsposten[35], 13 februar 1874
«Sjöfarts-underrättelser.
Göteborg d. 12 febr. Den s. k. norska flottan, som vanligen förste brukar hitkomma i slutet av mars, har redan nu börjat anlända. Sålunda hitkom i går från Sandefjord, der hemmahörande skeppet Thyra[36], C. Christensen, i barlast för at här intaga pitprops på England. Fartyget hade haft en mycket kort och angenäm resa hit.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[37], 16 februar 1874
HELSINGÖR d. 14 Febr. Briggen «die gute Hoffnung», Tholvsen, hemma i Sandefjord, från Hernösand til Gravelines med trälast, afseglade i går efter verkstäld reparation.
Stockholms Dagblad[38], 23 februar 1874
Trio, Nilsson, ankom Gravesend 12 februar fra Sandefjord
Post- och Inrikes Tidningar[39], 24 februar 1874
Ovanlig last. I söndags anlände till Götheborg frå Neyork norska skeppet «Otilio», hemma i Sandefjord, medförande uteslutande full lat af amerikanskt fläsk, uppegående i värde till den betydliga summan af omkring 300,000 kronor.
Stockholms Dagblad[40], 28 februar 1874
Nya Fartyg. Den vid Sandefjord i Norge af ek och furur på kravel nybygda briggen Falken har i dagarne blifvit inköpt af ett i Bohuslän nybildat uppmätt till 37 ½ nyläster och för hvilken Nöddö blifvit angifven så som hemort, kommer at föras af skepparen Carl Andersson; blifvande hemmansegaren H. J. Carlsson hufvudredare för fartyget.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[41], 5 mars 1874, Bohusläns Tidning[42], 17 mars 1874
– Sälfångsten. Från Tönsbergs Tulldistrikt ha i år redan utklarerat 30 fartyg, hvaf 14 ångfartyg och 16 segelfartyg, med en besättning at tilsammans 1,36 man, för sälfångat i Norra Ishafvet.
Dess fartygs drägtighed utgör 3,781 kom.läster. Utom denne flottaa har tvenne ångfartyg för samma ändamål utklarerats från Moss och Sandefjord. Af alla dess fartyg tilllhörde 6 utländska rederier. Två af dessa äro, så som man vet, hemmahörande i Göteborg.
Göteborgs Handels- och Sjöfartidning[43], 7 mars 1874
Ankommet, Skeppet Mary, Melsom, Sandefjord, Leffl. Barlast.
Förposten[44] 28 mars 1874
Vådeskott. I thorsdaf i förra veckan tilldrog ssig den olyckshändelsen på det vid tilfället härstedes liggande norska skeppet Ottilia från Sandefjord att då styrmannenpå samma fartyg P. C. Holm kom att förevisa en revolver för en man af besättningen samt huru ett sådant vapen aflossas, revolvern oförmodadt befanns vara laddad. Skottet som genast afbrann, träffade dervid nyssnämnda besättningskarl, hvars namn är Jakob Larsen, i bröste, der kula inträngde, utan att vi veta huruvida man kyckats att ännu uttaga densamme på sjukhuset, dit mannen genast efter olyckstillfället fördes och för närvarande vårdas.
Stockholms Dagblad[45], 30 mars 1874
Orest, Dahl, ankommet Memel 11 mars fra Sandefjord,
Sundsvallsposten[46], 11 juni 1874
Den danske skådespelaren Wilh. Wiehe passerade här om dagen Götebog, stadd. På resa till Sandefjord i Norge, i förhoppning att återställ en betänkligt hotad helsa.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[47], 29 juni 1874
Resande. Den frejdade danske skriftställaren hr M. Goldschmidt har öfver Lördagen vistat i Göteborg på färd till Sandefjords Badort i Norge.
Gøteborgsposten[48], 9 juli 1874
M. Goldschmidt, den snillrike danske författaren, uppehåller sig f. n. vid Sandefjords Badort i Norge.
Sundsvallsposten, 21 juli 1874
Telegram til Sundswalls-Posten
…
Häftig Eldswåda under gårddagen i badanstalten (Norge). Elden Dämpad. Ingen badgjäst led Brandskada. 5 gårdar nerbrunna.
Nya Dagligt Allehanda[49], 21 juli 1874
Sandefjord den 20de Juli på aftonen. En häftig eldsvåda utbröt kl. 3 e. m. Brist på vatten. Elden dämpades likväl. Fem gårdar nedbrunnit.Ingen af badgästerna har lidit brandskada.
Göteborgsposten[50], 25 juli 1874
Den väl bekanta s. k. Luttemanska qvartetten har under nogån tid med glänsande framgång gifvit konserter i Norge. Från Laurvig har qvartetten nu styrt kosa till de bekanta norske badorterna Modum och Sandefjord, hvarifrån kursen sedermera tages till våre svenska helsobad, med början i Strömstad.
Dagens Nyheter[51], 31 juli 1874
«Fejldluftskur»
…
Distriktsläkaren dr Arentz är med all säkerhet den förste, som, efter flerårigt studium, men lång förfavenhet om högfjeldskufts verkningar å sjuka och friska menniskor, nu bringat dessa verkninger i systematisk användning samt så förvärkligat idém om sanatorier i Norges Fjelluft. Han inrättade dertill sin egen gård så, att han der kunde mottaga några patienter, men flera på närliggande gårdar. …
Ej oväsentligt hjelpmedel säger dr. A. sig hafva utaf bruket af de lättare verkställda, styrkande och härdande badformerna från kallvatten kuren, hvars verkan och användande han studerat praktisk vid Sandefjord och Grefsen (nära Kristiana, flera hundrade for öfver hafsytan). …
Aftonbladet[52], 7 august 1874
LONDON, den 4 Aug. «Couriren», hämma i Sandefjord, från Örnsköldsvik till Calais, har innförts till Ramsgate med Sakdor genom kollission.
Göteborgs Handels – och Sjöfartstidning[53], 26 september 1874
Sjöfartsunderrättelser.
MARSTRAND d. 25. Sept. (Fr. red:ns brefskrifvare). Under sistl. Natt har norska barkskeppet «Skiringsal[54]», O. Andersen, hemma i Sandefjord och på resa från London til Sundsvall strandat vid Kyrkesund. Fartyget anses blifva vrak; kaptenen och 5 man drunknade.
Göteborgs Handels – och Sjöfartstidning[55], 12 oktober 1874
Sandefjords bad. Det är, enligt «Morgenbladet» fråga om att samla aktierne i denna badanstalt på en hand och at övelevera egendomsrätten till en enda man, som bättre än ett aktebolags styrelse skall kunna uppfylla de fordringar, som ställas på en framstående anstalt af detta slag. En yngre, ansedd läkre, d:r Fr. Tahauloww, har förklara sig villig att öfvertaga hela anstalten.
Öresundsposten[56], 26 oktober 1874
«Halvmaanen[57]» av Sandefjord kom inn til Frederikshavn med skade – sammen med en del andre.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[58], 28 oktober 1874
En af Sandefjords störste skeppsredare W. Klaveness afled hastigt i Onsdags utan föregående sjukdom[59].
Östersundsposten[60], 10 november 1874
Skipet «Industri[61]», J. Pedersen, avgikk fra Helsingborg 7 november for Sandefjord.
Aftonbladet[62], 9 desember 1874
Minnie, Anderson, ankom Grangemouth fra Sandefjord 27 november
Nya Dagligt Allehanda[63], 31 desember 1874
Til stillingen som visekonsul i Helsingør finner man som søker, forstanderen ved den høyere almenskolen i Sandefjord, realistkandidaten S. G. Blix.
Aftonbladet[64], 31 desember 1874
Johanna avgikk fra Dieppe til Sandefjord 19 desember.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[65], 13 januar 1875
- Från Drammen föres en bana genom Souges och Sande til Veisröd, derifrån genom en tunnel i Haneklefven til Kaldager, hvarest den delas i två linier, af hvilka hufvudlinien går genom Hof, Laurdal och Slemdal till Skien, medan den andra linien föres genom Botne och Vaale til Tokerud i Borre – hvarifrån en sidolinie til Horten – och vidare söder ut till Tönsberg, Sandefjord och Laurvik, som blifver banans ändpunkt här, altså utan förbindelse mellan Laurvik och Skien. Från Skien föres Vestlandsbanan vidare efter en hufvudsaklig kustlinie om Arendal och Kristianssand fram til Egersund för att möte Jæderbanan;
Bohusläns Tidning[66], 2 februar 1875
Befaradt skepsbrott. I bref från Torp Nystad i Norge, under Sandefjords Poststämpel, har ingått underrättelse, att wid Brunglaugnäs’ yttersta udde hittats ett namnbräde, å hwilket i stora förgyllda bokstäver på blå botten läses: «Hilda F. R. Uddewalla» Namnbrädet synes hafwa warit fästadt med messinskrufwar.
Ehuru de twå enda inom Uddewalla sjömanshusditrikt warande fartygen med namnet Hilda, så widt bekant är, förnärwarande befinna sig i godt winterqwarter, delgifwa wi likwäl ofwanstående under förmodan, att någon sorts underrättelse wäl derigenom kan komma nogåt rederi tillhanda.
Stockholms Dagblad[67], 6 februar 1875
Konstföreningens utstallning har under vecka fått emottaga följande nya arbeten: «Motv från Södermanlads skärgaard» af Alexis Ankarcrona, «Porträttbyst» och «En moder, som leker med sitt barn», relief i gips af Karin Arosenius; «Pennritningar», nye serie, af Billing; «Morgonstämning efter maskeraden», af G. Hafström; «På sluttnngen af Skinnarviksbergen», af O. Hermelin; «Parti af Sandefjord» af G. Saloman.
Bohusläns Tidning[68], 9 februar 1875
Postverket offentliggjør en liste over brev som ved slutten av forrige år ikke hadde latt seg levere og som ved åpning hadde vist seg å inneholde noe av verdi. Deriblandt et brev fra Johan Mathiasson i Sandefjord til soldaten Lars Bäck, Gerlesborg, med en norsk speciedaler.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[69], 27 februar 1875
Isförhållandena i Kristiania-fjorden. I Onsdags telegraferades från Drøbak, att fjorden var isfri till Sandbugten, från Horten att yttre delen af hamnen var fullständigt isfri, och från Sandefjord. At ingen is syntes hvarken i hamnen eller på fjorden.
Aftonbladet[70], 5 mars 1875
– Norsk själfångstexpedition. Under senaste veckorna af Februari har det varit ganska lifligt emellan Tönsberg, Sevigen och Kjöbmandsskjær, hvarest hela ishafsflottan legat, om man undantager två fartyg, Hårdråde og Mjølner, hvilka ligga vid Sandefjord. …
Sydsvenska Dagbladet[71], 31 mars 1875
Sandefjords Svovlbad og Söbadsanstalt i Norge
Ladestedet Sandefjord med c. 2, 000 Indbyggere ligger en af Norges smukkeste Egne i Jarlsbergs og Laurvigs Amt, under 59, 8 nordlig Breddegrad, resp. 1 ½ og 2 3(8 M. fra Byerne Laurvig og Tönsberg og 11 M. fra Kristiania.
De herværende salinske Svovlkilder, den fortrinlige Havgytje, Sövandets ualmindelige Saltholdighed samt Stedets smukke Omeegn og Beliggenhed, har tilstrækkelig godtgjort sit i snart 40 Aar hævdede Ry. Telegraftraaden og næsten daglige Damskibe sætter Stedet i Forbindelse med Ind og- Udlandet og gjör Adgangen let.
Sæsonen aabnes 1:ste Juni og slutter 1:ste Septbr. De Sygdomme, mod hvilke Svovlbrönden i Forbindelse med de her brugelige kombinerede Svovl- Gytje, Sö- og Dampbade med Brugen af fremmede naturlige, varme eller kolde, Mineralvande, Kreuznacher Kur, Elektricitet, Massage osv. samt af Meduserne til udvortes Brug, har visat sig heldbringende, ere: Gigt, Rheumatismus, kroniske Leddessygdomme, Skrofler, engelsk Syge, Underlivsplethora og Hæmmorrhoidallidelser, Sygdom i Lever og Milt, Obstruction, Lamheder, Apoplexi, tertiær Syfilis og mercurialismus, Hypokondri, Disposition til Forkjölelse, Nyre- og Blæresten, Uteringsygdomme, Menstruationsanomalier og Hysteri, kroniske Hudsygdomme, Neuralgier, almindelig Svækkelse osv. osv.
Under Adresse: «Badeinspektoren i Sandefjord i Norge» kan skriftlig eller telegraafisk bestilles Logis og rekvireres Badets Prospektus.
Marts 1875.
Distrktslæge Thaulow.
Stockholms Dagblad[72], 13 april 1875
Sandefjords Svovlbad og Söbadanstalt
aabnes 1ste Juni og lukkes 1ste Septbr. De herværende Svovlkilder, den fortrinlige Havgytje og Sævandets uaalmindelig Saltholdighed samt Byens smukke og for Udflugter tillands og tivands bekvemme Beliggenhed har tilstrækkelig godtgjort sit i snart 40 Aar hævdede Ry.
I Badekontingen betales 6 Spd. = 24 Kroner for 2 Uger á 7 Dage for 1ste Klasses kombinerede Bade, d. v. s. föralle her forekommende Bade og Badeprocesser, med Undtagelse af Gytjeomslagene; I Brønd- Musik- og Avispenge 3 Spd. = 12 Kroner, med Moderation for Familier: 2 som for 1 ½ og 3 eller Flere som for 2 – og i Lægehonorar 1 Spd. 80 Skill. = 6 Kroner 67 øre. For 1 sæason eller for en Tid af 6 Uger betales 18 Spd. + 4 ½ Spd. 5 Spd. = 27 ½ Spd. = 110 Kroner. Børn under 10 Aar mod Moderation.
Hospiterende Læger bader frit.
For 1ste Klasses almindelige varmere Saltvandsbade medd Dusch og Styrt o. s. v. betales for 1 Uge á 7 Dage 2 ½ Spd., i Brønd-, Musik- og Avispenge 1 ½ Spd. og i Lægehonorar 1 Spd. 40 Skill. = 61 Kroner 24 øre. Børn under 10 aar mod Moderation.
For 2den Klasses Bade, hvortil 36-40 syge har Adgang i hver Sæson, d. e. for Brugen af alle kombinerede og alle almindelige Bade og Baderekvisiter – med Undtagelse af Slambade og særskilte Dampbade – betales pr. Maaned 9 Spd., i Brønd og Musikpenge 1 ½ Spd. – uten Adgang til Festlokalerne og Læseværelserne – i Lægehonorar 2 Spd., til sammen 12 ½ Spd. = 50 Kroner eller 13 + 2 ¼ + 3 Spd. = 18 Spd. 30 Skill. = 73 Kroner pr. Sæson.
Det er nødvendigt at de, som vil benytte 2den Klasse Bade, maa ankomme ved en Sæasons Begyndelse og i alle Tilfælde ikke uden foregaaende Tilsagn fra Inspektæren om, at Plads kan erholdes.
Bealningen for Strømbadene er 9 skill = 30 øre for hver Vocen med Moderation for Børn under 10 Aar, for Sødskende eller Medlemmer af samme Husstand, som bader sammen i samme Rum, og uden Honorar til Badets Læge, naar dennes Hjælp ikke nyttes; i modsat Fald bergenes Honoraret som for 2den Klasse Badende.
Elektricitet og Massage udføres af Badets Læge, eller hans Assistent imod særskilt Honorar.
Lægehjælpen med fornøden Assistance forestaar Badets Direktør och Læge Hr. Doctor Knutsen, Læge ved Bærums Jernværk, till hve Sygejournalerne bedes sendte under Adresse: Bærums Jernoplag i Kristiania; hvorimod Anmeldelserne om Bad og Logis sendes till Badeinspektøren i Sandefjord.
Forsaavidt nogen anden Læge skulde ønske at praktisere ved Badet, maa han derom gjøre Anmeldelse till Direktøren. De Badegjæster, som benytter en anden Læge end Badets, maa ikkedestomindre erlægge det venfor bestemte Honorar till denne.
Nøiagtig Prospektus vil paa Opfordring blive sendt af Inspektøren.
Marts 1875.
Distriktslæge THAULOW.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[73], 11 juni 1875
Dampskipet Vøringen vil seile fra Fredrikshall til Sandefjord og Laurvig hver lørdag
Öresundsposten[74], 2 september 1875
Skipet Foldin[75], A. Abrahamsen, forlot Helsingborg i barlast 25 august for Sandefjord
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[76], 15 september 1875
Heimskringla, Krømke, passerte Øresund 13 september, underveis fra Sandefjord til Luleå.
Sundsvallsposten[77], 2 oktober 1875
Brigida, Martinsen, innklarert til Sundsvall fra Sandefjord i barlast, 28 september.
Westkusten[78], 9 oktober 1875
Briggen «Heldino», T. Tholvsen, hemma i Sandefjord från Sundsvall til Frankrike med plank.
Nya Dagligt Allehanda[79], 16 oktober 1875
Skonaren Venus, kapten Olsen, hemma i Sandefjord, som den 10 dennes inkom til Veile, har den 3 dennes i Nordsjön på 56 gr. 42 min N. Br. 1 gr. 47 min. O. L. påträffat ett af manskapet öfvergifvet vrak, till utseendet en brigg. För den höga sjögångens skulle man icke gå om bord på det samma. Imellertid visade det sig på närmare håll, att det var Louise Charlotte, hemma i Riga. Kapten Olsen förmodar, att det var lastadt med hampa.
Aftonbladet[80], 25 oktober 1875
Harmonie, Andersson, utseilt fra Gravesend til Sandefjord 18 oktober
Nya Dagligt Allehanda[81], 1 november 1875
PETERHEAD, den 25 okt. Skeppet Heimdal, kapt. Hanson, hemma i Sandefjord, på resa från Hartleypool till Norrköping (se N. D. A. den 29 d:s under London) har inkommit med obetydligare skador och sönderblåsta segel. Tyvärr har en man gått öfver bord.
Strömstads Tidning[82], 10 november 1875
Skonerten «Freidig[83]», kapten Bruun, hemma i Sandefjord, på resa från Haarlingen till Langesund i barlast, grundstøtte natten till i Lördags utanför Lindö, blef åter flott och erhöll assistans från land samt bergades i ham wid Ræssæ. Fartyget läck.
Oscarshamnsposten[84], 10 november 1875
= Från Norge. Eldswåda utbröt den 3 d:s i Sandefjord, hwarwid några gårdar nedbrunno. De woro tllsammans försäkrade för omkring 46,000 kronor.
Södermanlands Allehanda[85], 12 november 1875
Eldswåda utbröt den 3 November i Sandefjord, hwarwid några gårdar nedbrunno. De woro tllsammans försäkrade för omkring 46,000 kronor. – I fjor hemsöktes Sandefjord af en wådeld, som orsakade förluster till ungefär samma summa som nu.
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning[86], 1 desember 1875
KÖPENHAMN d. 30 Nov. Skonerten «Frigga[87]», Hansen, hemma i Sandefjord, anlände i går till härvarande redd, på resa från Sundsvall til rouville med plankor. Fartyget har under hårdt väder seglat sig läck i sjön och skall här undersökas af dykara. Emedan läckan är temligen betydlig, måste det antagligen gå in i hamnen för att lossa och reparera.
Aftonbladet[88], 3 desember 1875
Forsete[89], Abrahamson (?), ankom Shields fra Sandefjord 25 november.
- https://data.kb.se/dark-8137313/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-7264838/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-5951369/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-8080322/manifest ↑
- Bygget i Uddevalla 1839, innkjøpt 1860 fra Tønsberg av J. A. Jacobsen, Even A. Haughem og Lars Pedersen; solgt 1863 til J. Adolf Johannesen, Breidablikk og Lars Pedersen, Stavnum. Forlist 1884 ved Aspø, Finland. Se Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 62, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-98485/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6685201/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-98507/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-8080179/manifest ↑
- Kan hende skonnerten Fredrikke, bygget på Rødsverven i 1870 for Christen Christensen. Fredrikke var på 45 kl. og forsvant på retur fra Leith i desember 1876, med tap av fem mann. Se Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 112, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-13558001/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6912530/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-7264725/manifest ↑
- Bygget i Lahelle for A. C. Gogstad, Freberg, i 1858. Brukt som selfanger fra 1858 til 1874. Fra 1860 til 1874 for Jacob Christophersen. Ombygget og utvidet til 271 t. for A. F. Klavenæss, Sverdstad i 1875 og solgt til Porsgrunn i 1887. Se Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 208, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-8145850/manifest ↑
- «Hans Smith» var bygget ii Boston i 182, og ble kjøpt inn fra Kronstadt i 1872 av Adolf Gundersen fra Sandefjord. Skuten var på hele 445 ½ kl. Hun forliste på kysen av Labrador 5 juli 1873. Se Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, pp 44 & 50, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-7264539/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-14509602/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-7264441/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-3676668/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-16032198/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-15157110/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6752997/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6752995/manifest ↑
- En brigg på 80 kl. eiet av Michael Tholvsen i Sandefjord, og Jon Olsen Råstad som korresponderende reder. e Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 131, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-15157097/manifest ↑
- Sandefjord kirkebøker, SAKO/A-315/F/Fa/L0001: Ministerialbok nr. 1, 1873-1879, s. 230
Brukslenke for sidevisning: https://www.digitalarkivet.no/kb20061106350261 ↑
- https://data.kb.se/dark-8135695/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-5749527/manifest ↑
- Briggen «Correct», 78 ½ kl. ble bygget på Kamfjord i 1872 for J. M. Osmundsen i Sandefjord. Som nevnt i avisen drevet i land ved Amrum i desember 1873, og, som ikke nevnt i avisen, alle mann omkommet. Se Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 80, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-8453220/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-10216644/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-5749526/manifest ↑
- En «Thyra», 294 kl., ble bygget i Quebec i 1857, og innkjøpt av H. O. Gogstad fra Göteborg i 1870. Gogstad solge skuten videre til Søren Larsen på Sundeby i 1887, og han solgte den videre til Larvik i 1889. Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 215, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-8453987/manifest ↑
- En «Thyra», 294 kl., ble bygget i Quebec i 1857, og innkjøpt av H. O. Gogstad fra Göteborg i 1870. Gogstad solge skuten videre til Søren Larsen på Sundeby i 1887, og han solgte den videre til Larvik i 1889. Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 215, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-5751458/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-8135623/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6901664/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-8135685/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-5751784/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-12703089/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-5751954/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-19779279/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-8135955/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-13399660/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-5751663/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-8462657/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-7265002/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-8462683/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-3681012/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-96164/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-5750261/manifest ↑
- Bygget på Rødverven 1874 for Ole Andersen og Jean B. Linaae. Barken, på 160 ½ kl., forliste allerede samme år ved Marstrand med tap av 7 mann. Stabelavløpningen står omalt i Sandefjords Tidende nr. 82 18/10 1873, «160 K.-læster, metalfast». Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 203, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-5749970/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-15156816/manifest ↑
- Reder N. W. Sørensen. aakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 49, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-5750052/manifest ↑
- Sandefjord kirkebøker, SAKO/A-315/F/Fa/L0001: Ministerialbok nr. 1, 1873-1879, s. 232
Brukslenke for sidevisning: https://www.digitalarkivet.no/kb20061106350263 ↑
- https://data.kb.se/dark-15156854/manifest ↑
- Muligens skonnertbarken bygget i Sandar for P. C. Pedersen, Sandefjord, 1870. 101 kl. Senere eiere Jean B. Linaae; H. Andresen; M. Andersen; Ole Gogstad og C. A.Larsen. Kondemnert i Newhaven i 1897 efter kollisjon i kanalen. Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 143, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-96588/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-7264949/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-96604/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6932108/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-12696829/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-8138023/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-12696833/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6932174/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-53156/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-10227206/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-8136617/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6936465/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-15156377/manifest ↑
- Bygget for Jean B. Linaae i Sandar i 1871. 66 kl. Solgt til Chr. Og Aage Andreassen Unneberg 1875; strandet i nærheten av Aberdeen i desember 1876, alle mann ankommet. Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 109, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-6753248/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-13401007/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-22673857/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-7449447/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-53371/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-7449085/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-22316416/manifest ↑
- Bygget på Rødsverven 1874 for P. A. Grøn. 119 ½ kl. Omtalt i Sandefjords Tidende, ved stabelavløpning, som brigg, 125 kl. eiet av Peter og Carl Grøn. Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 112, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-23924089/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-13340889/manifest ↑
- https://data.kb.se/dark-6753215/manifest ↑
- Bygget i Langesund 1851; 72 kl. Reder Mina Gabrielsen, Sandefjord, som kjøpte skuten i 1865. Solgt til et fransk rederi i Trouville i 1876. Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 115, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑
- https://data.kb.se/dark-53424/manifest ↑
- Bygget ved Rødsverven for P. A. Grøn i 1875. 80 kl. Bottlenosefanger fra 1900. Solgt til Hudiksvall i 1905 for 7000 kroner. Hørte hjemme i Landscrona i 1918. Haakon Hansen & Johan Knap; «Seilskip i Sandefjord og Sandar»; Utgitt av Hvalfangernes Assuranceforening, Sandefjord, 1962, p 109, https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2012091806023 ↑